Amnesty bedömer att Finlands nya spaningslagar hotar den enskilda individens skydd. Den årliga rapporten, som Hufvudstadsbladet tagit del av, lyfter också fram flyktingarnas situation och att den här hotas försvagas.

Finlands asylpolitik pekas ut som ett av de stora problemen, och hatretorik är heller inget vi kommer undan med. Amnesty är även kritiskt till de många lagändringar som gjorts sedan 2015, och konstaterar att regeringen inte utvärderat hur ändringarna samverkar. Amnesty anser också att sannolikheten för att asylsökande tvångsavvisas till länder där de riskerar allvarliga människorättskränkningar har ökat. Till exempel kan man peka på fallet då en man nyligen skickades tillbaka till Irak och dödades.

Amnesty ser också orsak till oro i samband med i de planerade underrättelselagarna, eftersom de allvarligt inskränker rätten till privatliv och yttrandefrihet. I en del andra länder har liknande lagstiftning lett till försämringar, skriver HBL.

– Det finns en oro för det här. Vi är inte emot ny underrättelselagstiftning i sig, men tycker att det är viktigt att se till att lagens gränser övervakas och vi inte får ett samhälle där storebror ständigt ser dig, säger Frank Johansson, verksamhetsledare på Amnesty i Finland, i HBL.

Andra kritiska punkter för Finland är till exempel otillräckliga resurser för skyddshem och våldsförebyggande och om transpersoners rättigheter.

Ur ett globalt perspektiv skriver HBL att rapporten vittnar om ett ytterligare hårdare klimat med ökad hatretorik, och där demonisering blivit en del av den politiska retoriken.

– Vi ser ett slags demonisering av vissa grupper där ledare i olika länder tillåts använda ett språk som skapar osämja och leder till splittring. Det handlar inte bara om Donald Trump, utan också om president Duterte på Filippinerna, al-Sisi i Egypten, Xi i Kina, Putin i Ryssland och ledare och politiker på många andra håll också, säger Johansson.

Samtidigt som hatretoriken skruvas upp har andra röster tystnat, och Amnesty ifrågasätter varför till exempel EU inte sätter ner sin fot.

– EU:s röst som en som skulle kräva att mänskliga rättigheter respekteras har inte hörts, eftersom man varit upptagen med brexit och egna problem, och inte heller USA:s. Då det inte längre finns någon som stiger upp och säger att det här går inte för sig har situationer som den i Burma, Syrien och Jemen kunnat fortsätta, säger Johansson i HBL.

Amnesty uppmärksammar också faktumet att aktivister och journalister mördas och fängslas. I fjol mördades 312 aktivister och 262 journalister fängslades på grund av sitt arbete, största delen av dem i Turkiet.

Rapporten offentliggjordes i dag, torsdag 22 februari.