För en dryg vecka sedan levererade Finlands social och hälsa rf en undersökning som visar att inkomstklyftorna vidgas i Finland. Arbetslösa, barnfamiljer och studerande har missgynnats av de senaste årens politiska beslut. (Svenska Yle 14.2)
Studien visar att det grundläggande förmånerna har försämrats huvudsakligen via frysning av index. Enligt undersökningens huvudman har detta skett under de allra senaste åren.
Ända fram till åren 2012-15 gynnas låginkomsttagarna av förändringarna i socialskyddsstödet, men efter 2015 har positionen försvagats. Att arbetslösa får mindre pengar i handen än tidigare och ett strypt bostadsstöd för studerande har lett till en ökad efterfrågan på, och ett ökat beroende av utkomststöd.
I onsdags kom kalldusch nummer två. Barnombudsmannen Tuomas Kurttila levererade en rapport som visar att barnen i vårt land inte på långt när är jämställda. (HS 21.2)
Under 1990-talet har de förebyggande åtgärderna för barnfamiljer körts ner och i viss mån ersatts med barnskyddsåtgärder som i första hand släcker bränder i efterskott.
Finlands familjepolitik är mycket splittrad, om den över huvud taget ens existerar. Kurttila pekar bland annat på att Finland har cirka 70.000 barn som växer upp i familjer i vilka den ena föräldern eller båda föräldrarna har alkoholproblem.
Det har inte beaktats i beslutet att sätta in starköl i livsmedelsaffärerna. Finland bedriver en individbaserad politik medan många andra länder, däribland Island, bedriver en familjebaserad politik.
Resultatet syns i vårt land i form av en minskad nativitet och försämrade studieprestationer. I varje årskurs finns det betydande grupp ungdomar som inte får fotfäste i studier och arbetsmarknad och som därför också halkar in i riskzonen för psykisk ohälsa.
Enligt rapporten syns det skillnader mellan studerande på andra stadiet. De som har haft goda grundförutsättningar klarar sig bra, de som har haft svaga utgångslägen, till exempel barn till invandrare, klarar sig sämre.
Till och med FN har allt sedan 2011 krävt att Finland börjar förbereda en nationell familjepolitisk strategi. Men kraven har klingat för helt döva öron i våra regeringskretsar.
Vad borde då göras?
Jo, framför allt borde samhället gå in för att stöda familjer i kris. Den här typen av fungerande hemvårdstjänster finns i vissa kommuner, men inte i alla.
Vi saknar också stödtjänster för familjerelationer och barnuppfostran. Det är i princip bara familjer i vilka något av barnen har en diagnos av något slag som har möjlighet att få hjälp.
Systemet har bland annat lett till att barn har blivit lidande som en följd av föräldrarnas separation. Att var tionde barn i Finland lider av ensamhet är en smärre skandal för ett land som ute i stora världen har gjort sig känt som ett nordiskt välfärdsland.
- Vi har nu haft tre regeringar i rad som har satt upp fina löften om familjepolitik, men de konkreta resultaten har uteblivit, sa Kurttila i MTV-intervju på torsdag morgon.
I princip är det inte mer ekonomiska resurser som behövs. Det som behövs är en regering och en riksdag som betydligt mer än hittills har barnens och familjernas perspektiv i sikte då de fattar besluten.
Hur har det kunnat gå på det här sättet i vårt land? Hur har ojämlikhet fått ersätta den tidigare jämlikhetsprincipen på vars grund vi byggde välfärdssamhället?
Ja, en förklaring döljer sig antagligen i elitiseringen av politiken. Många ledande beslutsfattare har inte den markkänning som skulle behövas.
De kommer aldrig eller sällan i kontakt med marginaliserade familjer och konfronteras aldrig med de förhållanden som vissa lever under.
Till viss del handlar det väl också om att kvartalstänkandet och fördumningen har kapat politiken. Vi vill eller förmår inte på samma sätt som tidigare inse de vinster som finns inbäddade i en mer långsiktig, hållbar och holistisk politik.
Vi lever, sorgligt nog, i ett egoistiskt tidevarv då individen sätts i första rummet och de starka har företräde. Men tydligen är det just så här lejonparten av väljarna vill ha det.
I den HS-gallup som kom i onsdags är Samlingspartiet fortfarande ohotad etta.