På tisdag väljer Grönland ett nytt parlament, landsting. Sju partier slåss om de 31 platserna.

Två partier dominerar politiken: socialdemokratiska Siumut, lett av nuvarande regeringschefen Kim Kielsen, och vänsterinriktade Inuit Ataqatigiit (IA), vars ledare Sara Olsvig utmanar honom om posten. De samregerar i dag.

Den senaste opinionsmätningen pekar på att IA kan passera Siumut som största parti och därmed få uppdraget att bilda regering, men fortfarande är var fjärde väljare osäker.

Flera partier vill ha ett självständigt Grönland, men få har satt något årtal för när målet ska vara nått. Fortfarande är Grönland helt beroende av det danska bidraget på 3,7 miljarder danska kronor, runt hälften av den grönländska årsbudgeten.

Grönlands strävan efter självständighet är inte ny, enligt Ulrik Pram Gad, lektor vid Aalborg Universitet och Grönlandskännare.

– De opinionsmätningar som har gjorts de senaste två decennierna har alla sagt att det är en stor majoritet som vill bli självständiga, men en lika stor majoritet säger att det inte får ske på bekostnad av välfärden, förklarar han för TT.

Ulrik Pram Gad tror att valutgången kan få betydelse för inrikespolitiken, men knappast påverkar frågan om självständighet.

– Det som avgör det här valet är vem som har den mest attraktiva politiken för hur vi når självständighet på lång sikt, förklarar han.

Ulrik Pram Gad pekar ut fisket och regionalpolitiken som de frågor som skiljer partierna åt. Det pågår en dragkamp mellan dem som vill koncentrera ekonomin till huvudstaden Nuuk och dem som vill sprida utvecklingen över landet.

Två nybildade partier ställer upp i valet. Samarbejdspartiet vill öka samarbetet med Danmark, medan Nunatta Qitorna vill ha en snabb övergång till ett självständigt Grönland. Ulrik Pram Gad tror inte att något av dem på kort sikt kommer att göra något större avtryck i politiken. I Nunatta Qitorna finns två konfrontationspolitiker, Vittus Qujaukitsoq och Aleqa Hammond, båda avhoppare från Siumut.

– Även om de får en eller två platser i parlamentet blir Nunatta Qitorna det sista som någon bjuder in till en koalition.

Oavsett hur den grönländska regeringen ser ut efter tisdagens val, så står den inför stora utmaningar. Det viktigaste är att höja utbildningsnivån och att öka intäkterna från mineralbrytning, fiske och turism. Det är först när Grönland blir ekonomiskt oberoende som grönlänningarnas dröm om en egen stat kan gå i uppfyllelse.

Fakta: Partierna i Grönlands val

  • Det grönländska parlamentet, landstinget (inatsisartut), har 31 ledamöter. Regeringen (landsstyret) (naalakkersuisut) utgörs för närvarande av en trepartikoaltion mellan Siumut, Inuit Ataqatigiit och Naleraq.
  • Siumut (Framåt) (S) är ett socialdemokratiskt parti som i 30 år dominerat grönländsk politik. Har elva mandat.
  • Inuit Ataqatigiit (Folkgemenskapen) (IA) är ett självständighetsivrande socialistiskt parti. Har elva mandat.
  • Partii Naleraq (Riktmärket) (PN) är ett parti som är för en liberalisering av fiskenäringen. Fick tre mandat i förra valet. Vill ha självständighet snabbt.
  • Kalaallit Nunaani Demokraatit (Demokraterna) (D) är ett socialliberalt som förespråkar ansvarsfull ekonomisk politik. Har fyra platser.
  • Atassut (Samhörighet) (A) är ett borgerligt parti som vill att Grönland ska fortsätta tillhöra Danmark. Fick två mandat vid förra valet.
  • Nunatta Qitornai (Vårt lands ättlingar) (NQ) bildades 2017 av förre ministern Vittus Qujaukitsoq, som tidigare tillhörde Siumut. Tidigare regeringschefen Aleqa Hammond finns bland kandidaterna. Partiet vill ha en snabb övergång till självständighet.
  • Suleqatigiissitsisut (Samarbejdspartiet) (SA) bildades i mars i år som ett socialliberalt parti som vill ha mer samarbete med Danmark. Partiet vill också liberalisera ekonomin och se ökad privatisering av offentlig verksamhet.
  • Källa: Ritzau (TT)