Minoritetsspråksforskaren Johan Häggman föreslår i dagens kolumn (VBL 9.5) att Finland borde ha två, på språklig grund baserade valkretsar i EU-valet. Han motiverar sitt förslag med att gemenskapen i Svenskfinland inte är geografiskt utan språkligt betingad.

Frågeställningen är aktuell eftersom de brittiska platserna i Europaparlamentet omfördelas efter Storbritanniens utträde ur EU den 29 mars nästa år. Finland har i dag 13 mandat i Europaparlamentet, Åland har länge yrkat på att få det fjortonde mandatet med hänvisning till tidigare löften.

Men regeringen har i ett tidigare skede tackat nej till ytterligare ett mandat med motiveringen att britternas platser överhuvudtaget inte ska omfördelas mellan EU-länderna.

Häggman låter sig inte nedslås av detta. Enligt honom skulle den finskspråkiga valkretsen som tidigare ha 13 mandat och tilläggsmandatet skulle tillfalla den svenskspråkiga valkretsen.

I den skulle naturligtvis också andra partier än SFP tävla om mandatet.

Exemplen från andra länder visar att arrangemang med språkligt baserade mandat är möjliga ifall den politiska viljan finns. Enligt Häggman skulle förslaget knappast stöta på något nämnvärt politiskt motstånd.

Ett eget finlandssvenskt mandat i EU-parlamentet: Man kunde tycka att SFP skulle nappa på detta intressanta förslag. Men vilka partier får man eventuellt med sig, och till vilket pris?