ÖT rapporterade i torsdags att polisen utreder en "påstådd vargattack" i Bennäs men inte i skrivande stund kunnat bekräfta huruvida den verkligen inträffat. I måndags kom så beskedet – det var ­ingen varg som attackerat hunden, utan skadorna hade tydligen uppkommit på något annat sätt. Uppgifterna om vem som vetat vad om hundens sjukdom och varför mannen som hittade hunden gjorde anmälan är motstridiga.

"Vi vet inte om mannen agerat av illvilja eller i chock över att ha sett hunden i dåligt skick", säger kriminalkommissarie Ove Storvall i ÖT-artikeln.

I den rådande stämningen är överreaktioner begripliga. Vargen har de senaste månaderna visat sig i våra bygder på ett sätt vi inte upplevt under flera mansåldrar. Rädslan är begriplig. Vilddjuret vargens normala hemvist är de djupa skogarna, inte nära tätt bebodda områden. Vi ska respektera rädslan, vårt förhållande för vargen ska inte styras av den som sitter tryggt i en lägenhet i Rödbergen eller Berghäll.

Myndigheternas valhänta agerande och uppenbara oförståelse för den rädsla människor känner göder konspirationsteorier och provocerar människor att ta lagen i egna händer.

Samtidigt är finns det skäl att sätta vargen in i ett större sammanhang. Vargen är långt ifrån det farligaste djuret i den finländska faunan.

En varg har inte dödat en människa i Finland sedan 1800-talet. Det innebär inte att vargen inte skulle vara potentiellt farlig, men rädslan för vargen ska ställas mot kalla fakta om vilka djur som dödat flest människor de senaste decennierna.

Det allra farligaste djuret väger fjäderlätt i jämförelse med vargen.

Vi ska respektera rädslan, vårt förhållande för vargen ska inte styras av den som sitter tryggt i en lägenhet i Rödbergen eller Berghäll.

Ilta-Sanomat skrev 2016 om forskningsprofessor Mika Gisslar vid Centralen för hälsa och välfärd THL som gjort upp statistik över dödsfall orsakade av djur åren 1998 – 2014.

Listan toppas överlägset av getingen som med sin sting dödade 38 människor i Finland under den valda perioden. Huggormen, fruktad för sitt giftiga bett, dödade under samma period bara två människor.

Listan i sin helhet ser ut så här:
• Geting 38
• Hund 19
• Nötdjur 12
• Häst 3
• Katt 3
• Björn 1
• Huggorm 1
• Get 1
• Bi 1

Dessutom rapporterar Gissler om 32 människor som omkommit då de ridit eller suttit i ett hästdraget fordon, 97 som dött i älgkrockar samt nio som dött i krockar med en hjort, ren eller häst.

Nu kan man naturligtvis invända att alla de här djuren förekommer i betydligt rikligare mängder än vargen, men siffrorna är ändå en påminnelse om att vi har en tendens att vara rädda för fel saker.

Många av oss känner någon grad av flygrädsla, några till den grad att de inte vågar sätta sig i ett flygplan. Ändå är risken att dö betydligt större på väg till flygplatsen än väl ombord. Alla kalkyler visar att flyget är betydligt säkrare. Amerikanska National Safety Council har räknat ut att risken för en person att under sin livstid dö i en luft- eller rymdtransportincident är 1 på 8.321. Det jämförs med risken att dö genom kvävning (1 på 3.649), i en olycka som gångtrafikant (1 på 723), genom fall (1 på 152) eller oavsiktlig förgiftning (1 på 119).

Ändå är vi rent instinktivt rädda att flyga, precis som vi är rädda för vargen.