– Det som har förvånat mig är att det är så mycket svenska makthavare och för den delen kändisar som finns i den här släkten. Än i denna dag är det många personer som har inflytande i samhället som är ättlingar till Gustav Vasa, säger Per Andersson.

På sin hemsida slekt.se skriver han: "Grovhugget och otidsenligt uttryckt härstammar fint folk i Sverige från Gustav Vasa, ju finare desto fler gånger". Vår nuvarande kung härstammar till exempel från Gustav Vasa på 91 olika sätt.

Per Andersson började med släktforskning redan som tonåring och upptäckte då att han på sin morfars sida hade släktband till Gustav Vasa. Ända sedan dess har hans Vasaprojekt puttrat på vid sidan av yrkeskarriären och annan släktforskning – han har gett sig i kast med flera stora släktprojekt, bland annat en kartläggning av Långarydssläkten, som hamnade i Guinness rekordbok som den största kartlagda släkten. Men nu, efter mer än 40 år, börjar han komma i mål med Vasa.

Nyligen skickade han ut brev till 24 000 nu levande Vasaättlingar för att be dem kontrollera uppgifter som berör just deras familjegrenar. Utskicket blev lite dyrt, konstaterar han.

– Jag kan absolut inte rekommendera någon att ge sig in på det här för att livnära sig på det, för det är inte någon lönsam affär.

Många av dem han kontaktat har varit helt ovetande om banden till Gustav Vasa, medan det för andra varit känt sedan tidigare. Att gå igenom alla svaren från ättlingarna fyller nu hans dagar. Målet är att bli helt klar med kartläggningen under sommaren.

Drivkraften för Per Andersson är spänningen i själva nystandet.

– Det har bara varit av rent intresse, precis som för de andra släkterna jag har hållit på med.

Gustav Vasa beskriver han som den person i svensk historia som betytt allra mest både för sin samtid och för eftervärlden.

– Han byggde den moderna svenska staten. Ingenting blev sig likt efter att hans maktinnehav. Han bytte religion, han organiserade skatteväsendet.

Gustav Vasa, som var kung 1523–1560, hade tre fruar under sin livstid och fick elva barn. Dagens Vasaättlingar härstammar från åtta av dessa barn. Några av dem flyttade ut i Europa och blev ingifta i olika furstehus – det är via dem som kung Carl Gustaf har sina Vasakopplingar. Men Per Andersson har koncentrerat sig mest på svenska ättlingar.

Att vara målmedveten, systematisk och källkritisk är hans bästa tips för den som vill ägna sig åt släktforskning. Den svenska folkbokföringen är en guldgruva, men äldre dokument kan vara svårtydda och risken för personförväxling är stor.

Nu är ambitionen att ge ut släktträdet över Vasaättlingarna i bokform. Han tar med även dem som lever i dag i boken, men med undantag för dem som anmält att de inte vill vara med. Det blir ett bokverk på uppemot tretusen sidor i tre band.

– Många tycker att det är jätteroligt att få vara med i en bok. Men det viktigaste är ändå den historiska delen av släkten, säger Per Andersson.