Att uttala sig om andra länders interna angelägenheter har alltid varit ett stort tabu i diplomati. Ändå är det just vad den amerikanske presidenten Donald Trump ägnat de senaste dagarna – och månaderna – åt.

– Jag skulle ha gjort det väldigt annorlunda. Jag berättade faktiskt för Theresa May hur hon skulle göra, men hon höll inte med, sa Trump i en intervju i torsdags med Storbritanniens största tidning, tabloiden The Sun, när han tillfrågades om den brexitplan som landets premiärminister lagt fram.

"Är Trumps intervju med The Sun en signal om att det är slut på diplomatin?" frågade sig kolumnisten Mary Dejevsky i den brittiska tidningen The Guardian i fredags.

En fråga inte helt taget ur luften, om man får tro Christer Jönsson, professor emeritus i statsvetenskap vid Lunds universitet, som forskar om diplomati.

– Allt som diplomati står för är sådant som Trump bryter mot, säger han från en konferens där han befinner sig tillsammans med amerikanska statsvetarkollegor, som han beskriver som "oroliga och djupt olyckliga".

Under den gångna våren har Donald Trump hunnit med att läsa lusen av flera viktiga ledare.

– Det här skadar USA:s rykte enormt. Går det ens att reparera framöver? säger Jönsson.

En tränad diplomat vet när det är läge att tala och när det är läge att tiga, sägs det. Politiker har inte alltid följt den diplomatiska uppförandekoden och tjänstemän har fått "sopa upp efter ledarna som cirkusarbetarna sopar upp efter elefanterna", säger Christer Jönsson. Trump är knappast ensam.

Men med honom har utvecklingen tagit ett steg till.

– Vi är så vana att han gör övertramp att han måste göra ännu grövre övertramp för att få rubriker. Om man ska lyckas på sociala medier så ska man vädja till känslor och det är precis vad diplomati inte handlar om. Det handlar om att med sunt förnuft hitta lösningar på internationella problem, säger Jönsson och menar att det finns anledning till oro.

På samma sätt som Trump kan starta handelskrig kan han starta ordkrig, och det är där faran ligger. För varje gång som motståndaren provoceras att ge igen eller bemöta med egna känsloargument ökar risken att acceptansen för "Trump-diplomatin" ackumuleras. Gränsen för vad som är "okej" flyttas fram.

– Vi har ju hört en del uttalanden från runt om i världen om Trump, som vi aldrig tidigare har hört om en amerikansk president, konstaterar Jönsson.

Den amerikanske statsvetaren Marcus Holmes, som studerat vår tids viktigaste diplomati i sin bok "Face-to-Face Diplomacy", håller med om att gränserna kan flyttas framåt, men menar också att Trumps aggressiva retorik kan vara det han visar utåt, medan han bakom stängda dörrar kan vara en annan.

– Det finns diplomater som har vittnat om att han är mjukare, mer resonabel. Men det får vi andra aldrig veta, säger han.

– Sedan måste man också komma ihåg att mycket av det han säger har som främsta syfte att tilltala hans väljare hemma i USA.