Hur arga parlamentsledamöterna är kan visa sig under måndagskvällen.
Det förslag som då tas upp i parlamentet rör hur Storbritanniens tullarrangemang ska se ut efter att landet lämnat EU och dess tullunion. Förslaget är utformat i samklang med Mays brexitplan, som bland annat innebär att Storbritannien tar ut tull på varor som är ämnade för EU:s marknad och betalar vidare till unionen. Ett viktigt beslut att ha på plats om Storbritannien skulle "krascha" ut ur EU utan att ha en överenskommelse med unionen klar.
Tullförslaget har dock mött motstånd. En allians av EU-vänliga parlamentariker från både Torypartiet och Labour vill se förslaget ändrat till att Storbritannien i princip blir kvar i EU:s tullunion.
En grupp som förespråkar en så kallad hård brexit vill å sin sida se ändringar som innebär att landets tullsamarbete med EU blir minimalt.
Måndagens debatt kommer därmed sannolikt att handla om Mays brexitplan – och i slutändan om förtroende för premiärministern själv.
Mycket tyder på att de Torypolitiker som vill stanna i EU kommer att släppa sina ändringskrav, för att inte underminera Mays brexitplan och riskera att skapa en politisk kris i landet, säger Catherine Barnard, professor i EU-rätt vid universitetet i Cambridge, till TT.
Att på allvar utmana premiärministern om makten är tidsödande i en period då Storbritannien måste fokusera på sina utträdesförhandlingar, resonerar den EU-vänliga falangen inom partiet. Dessutom är det i dagsläget oklart vem som skulle kunna ta över efter May.
– De gillar inte Theresa May, men alternativen är värre. Samtidigt har förespråkarna för en hård brexit inte tillräckligt med stöd i parlamentet för att ifrågasätta regeringen, säger Catherine Barnard.
Skulle måndagens debatt riskera att sluta i en omröstning kommer Mays anhängare sannolikt att stoppa den, tror Catherine Barnard. Debatten får då skjutas till i höst, när parlamentet återupptas. Och då har förhandlingarna med EU gått så långt att det är svårt att göra stora policyförändringar.
Debatten i parlamentet sker samma dag som kravet på en ny folkomröstning för första gången får stöd av en tung politisk aktör, den före detta Toryministern Justine Greening, som är en välkänd motståndare till brexit.
– Hon säger det som många nu säger, nämligen att det inte finns majoritet för någon brexitvariant i parlamentet och att det enda sättet att bryta dödläget är att hålla en folkomröstning, säger Catherine Barnard.
Greening förespråkar en folkomröstning med tre alternativ: Lämna EU utan en överenskommelse, lämna EU med Theresa Mays plan eller att inte lämna EU alls.
Premiärministerns stab avfärdade under måndagen idén om en ny folkomröstning.
På tisdagen fortsätter parlamentet med att debattera ett relaterat förslag om handeln efter brexit.
Brexit – vad händer nu?
- Förra veckan presenterade Storbritanniens premiärminister Theresa Mays sin brexitplan, som innebär det som kallas en mjuk brexit. Bland annat behåller Storbritannien viss tillgång till EU:s inre marknad och skapar en slags tulluppgörelse med EU. Gränserna mot länderna runt omkring blir enligt planen skarpare, förutom mellan Nordirland och Irland och mellan Storbritannien och Nordirland.
- Mays brexitplan ska fungera som ett underlag i utträdesförhandlingar mellan EU och Storbritannien, som nu pågår. När parterna kommit överens om hur utträdet ska se ut, ska överenskommelsen röstas igenom i det brittiska parlamentet. Själva brexitplanen måste formellt inte klubbas av parlamentet.
- Men vägen dit lär inte bli enkel för Theresa May, som tampas med ett splittrat Toryparti. Brexitförespråkare i de egna leden hävdar att Mays plan inte är den skilsmässa som det brittiska folket röstade för i folkomröstningen. May har också drabbats av tunga avhopp från regeringen i samband med att brexitplanen blev klar samt skarp kritik mot sitt ledarskap.
- Den 29 mars 2019 väntas Storbritannien träda ut ur EU, oavsett om parterna enats om en överenskommelse eller ej. Därefter följer en övergångsperiod och det är fortfarande oklart hur lång den kommer att bli.