Enligt regeringens förslag som överlämnades till riksdagen på fredagen ska inkomstskatterna sänkas. För de som har lägst inkomster blir det ändå mindre pengar i handen på grund av frysta indexhöjningar för olika bidrag och stöd.

Finansministeriets uträkningar visar att skattesänkningen minskar inkomstskillnaderna, om än minimalt.

– En låginkomsttagare tjänar under hundra euro per år på skattelättnaderna. Men man måste komma ihåg att det handlar om genomsnittliga förändringar och samtidigt föreslås också andra skatteändringar som påverkar på personnivå, säger Filip Kjellberg, konsultativ tjänsteman vid Finansministeriet.

Omkring 100 euro per år betyder lite på 8 euro i månaden, men för den lägsta tiondelen handlar det om under hälften av det.

Om man ser på hela budgetpropositionen påverkas ändå låginkomsttagare negativt eftersom regeringen vill spara pengar genom att frysa indexjusteringar för utbetalningen av olika stöd, till exempel de stöd som betalas ut av Folkpensionsanstalten. Om stöden inte höjs i takt med inflationen innebär det i praktiken en sänkning av stöden.

Regeringen föreslår att utgifterna skärs ner med en halv miljard euro, samtidigt som skattelättnader innebär mindre intäkter för statskassan.

– Den lägre inkomstskatten förväntas minska skatteintäkterna med totalt 499 miljoner euro, varav statens andel är 245 miljoner och det övriga är kyrkans och kommunernas andel.

I hur hög grad förväntas skattelättnaderna stimulera ekonomin?– För att räkna ut vilken inverkan skattelättnaderna har på sysselsättningen så måste man göra en hel del långtgående antaganden. Men då kan man säga att det här på lång sikt skulle öka sysselsättningen med ungefär 0,1 procentenheter vilket betyder kring 2 500 personer, säger Kjellberg.

Totalt visar propositionen för 2019 ett underskott på 1,4 miljarder vilket är kring hälften av det budgeterade underskottet för i år.

Enligt Finansministeriets uträkningar skulle de personer som tjänar minst förlora på budgetförslaget, främst på grund av frysta indexjusteringar för stöd. Skattelättnaderna kompenserar inte för de uteblivna stöden.

De personer som inte är beroende av stöd för sin inkomst skulle däremot tjäna på budgetförslaget och det gäller främst personer med medelhög och hög inkomst.

Ministeriet har också bedömt hur förslaget inverkar på män och kvinnor. Eftersom kvinnor i medeltal får mer stöd, samtidigt som män betalar mer skatt så skulle budgetförslaget gynna män mer än kvinnor.