Skräck-brexit allt troligare scenario

Veckans EU-toppmöte blev inte det avstamp till slutförhandling om detaljer i ett utträdesavtal mellan Storbritannien och EU som det från början var tänkt. Det enda som är säkert är att allt fortfarande är väldigt osäkert när det gäller brexit.

EU-ledarna kunde inte ens enas om att ha det extra brexitmöte i november, som det talats om.

– Att döma av det som har kommunicerats offentligt tycks det absolut som att det nu är en större risk för hård brexit, säger Erik Dahlberg, utredare på Kommerskollegium, Sveriges myndighet för utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik.

Niklas Bergström, ansvarig för handelspolitiska frågor på Svenskt Näringsliv, oroas också av utvecklingen, där allt fortfarande hänger i luften trots att det har gått snart två och ett halvt år sedan den brittiska folkomröstningen om EU-utträdet.

– Det har skapat en enorm osäkerhet och instabilitet. Och företag avskyr när de inte kan planera långsiktigt och inte vet vad som ska hända. Vissa företag har fått svårt att överhuvudtaget planera för en framtid, säger han till TT.

I stället sprider sig nu osäkerheten inför det brittiska EU-utträdet den 29 mars.

Finns inget utträdesavtal på plats då, så kraschar britterna ut ur EU, utan någon övergångsperiod för att ta fram ett nytt handelsavtal. Då blir världens femte största ekonomi som vilket tredje land som helst när det gäller tullar, visumkrav och medborgerliga rättigheter.

Svenskt Näringsliv har löpande kontakter med sina medlemsorganisationer om läget och i en kommentar efter veckans resultatlösa toppmöte uppmanar Jens Hedström, chef för organisationens Brysselkontor, medlemmarna att förbereda sig.

"Brexitförhandlingarna kärvar. Svenska företag känner oro. Gör en grundlig riskanalys och en handlingsplan om effekterna kring tull, tillstånd och logistik, om det inte redan pågår", skriver Hedström.

Erik Dahlberg på Kommerskollegium varnar för en tullsmäll, inte minst för den svenska fordonsindustrin. Svenska fordonstillverkare skulle kunna få tullar på i snitt 10 procent i handeln med Storbritannien, och ända upp till 22 procent för vissa produkter, om det blir en hård brexit.

Andra sektorer med stor handel med Storbritannien, som skogsindustrin, maskintillverkare och läkemedelstillverkare kommer också att påverkas. Tjänstesektorn kommer inte heller undan och det är en omfattande export av affärstjänster till Storbritannien enligt Dahlberg, såväl inom ekonomi som juridik och vetenskap.

Tullsatserna är samtidigt bara en del av problemet. Handelshinder skapar även betydligt mer administration och tröghet, som enligt Dahlberg kan bli en större kostnad för svenska företag än tullarna.

Värst kan det bli för branscher som livsmedel, drycker och kemikalier, då det där dyker upp krångliga handelshinder ovanpå tullar och administration.

– Det är väldigt hårt reglerade sektorer, med rigorösa kontroller när det importeras och exporteras, säger Dahlberg.

Han tillägger att det samtidigt är en begränsad del av svensk handel det handlar om.

– För Sverige är det ju bara ett land. Jämför det med Storbritannien, som kommer få försvårad handel med 27 länder, säger han.

Beräkningar gjorda av Stockholms handelskammare och konsultbyrån Oxford Economics visar att en hård brexit skulle kunna resultera i att drygt 8 000 svenska arbetstillfällen skulle gå förlorade.

– Det är en liten del av svensk arbetsmarknad. Men för de enskilda och vissa företag kan det ju vara mycket kännbart, säger Dahlberg.