– Det hela är ganska oreglerat i dagsläget. Det finns ingen större eftertanke inom näringen, säger Åsa Berggren, professor vid institutionen för ekologi på SLU.
Insekter på matbordet – i dagsläget mestadels syrsor – har framhållits som ett grönt och hållbart alternativ till traditionella husdjur eftersom insekter omvandlar organiskt material till protein mycket mer effektivt än exempelvis kor och får.
Men enligt forskarna är det högst tveksamt om uppfödningen är speciellt hållbar.
– Syrsorna matas med hönsfoder som framställts av soja som odlas på marker där regnskogar huggits ned. Vi anser att de borde matas med matavfall och andra biprodukter, säger Berggren.
– Dessutom kan det bli så att man tar in arter som man inte vet något om. Sedan rymmer de från anläggningarna och blir invasiva och skadar den inhemska faunan. Det finns också risken att de för med sig sjukdomar.
Hon påpekar att insektsuppfödning håller på att bli en stor näring.
– I början var det mest glada amatörer som sysslade med det här, men inte nu längre. Jätteföretag har växt upp, framför allt i Holland, och de ägnar sig åt odling i hangarstorlek. Det handlar om hur mycket cash som helst, säger Berggren.
I Sverige är ännu inte insekter tillåtna som människoföda, och får följaktligen inte heller odlas för mänsklig konsumtion.
– Men det är bara en tidsfråga innan de går att köpa på ICA och Coop, säger Berggren.
Hon och hennes kollegor vill att man studerar de potentiella problemen innan näringen vuxit sig ännu större.
– Vi är inte motståndare till insektsuppfödning. Vi tycker att det är bra att man sett möjligheterna, men riskerna måste undersökas. Nu finns en lucka innan det hela växt sig alltför stort och den bör utnyttjas.