May och utträdelseavtalet med EU gillas inte av de britter som TT:s utsände träffar i London.

– Vi röstade för att lämna 2016 och våra parlamentsledamöter försöker ignorera det. Det är skandalöst, säger Angie Stone, 71, som står utanför parlamentet.

Hon röstade på EU-fientliga Ukip i förra parlamentsvalet och viftar nu med en skylt med texten ”leave now”.

– Jag hoppas att Theresa Mays avtal inte går igenom för det är till och med värre än att stanna kvar. Det låser in oss i EU och ger oss inte rätten att lämna utan deras godkännande. Och det är inte demokrati, säger Stone.

Den något yngre Lisa Stocks, 64, tycker lika illa om avtalet – fast av helt andra orsaker.

– Jag hoppas att Theresa Mays avtal röstas ned. Vad som händer därefter vet jag inte, säger Stocks med en brittisk flagga och en blågul EU-flagga framför parlamentet.

– Om hon sitter kvar har hon inte ett mandat för sitt avtal och då går det förhoppningsvis till en folkomröstning eller att man upphäver artikel 50 (utträdesparagrafen). Jag tror att det skulle vara extremt dåligt för landet att lämna. Det gör oss inåtvända, finansiellt är det jättedåligt, jag tror att det spär på högerextremism. Det finns så många dåliga sidor med brexit, säger Stocks.

Vad händer kring Storbritanniens planerade utträde ur EU? Alternativen är många. Arkivbild.


Inne i parlamentet pågår slutdebatten inför omröstningen. Från regeringens sida mullrar justitiekansler Geoffrey Cox barska ord till motståndarna.

– Vad sysslar ni med? Ni är inte barn på en lekpark, ni är parlamentsledamöter. Ni leker med folks liv, säger Cox – och anser att ledamöterna står inför ett enkelt val:

– Väljer vi ordning eller kaos? undrar justitiekanslern.

Även han är visserligen oroad över vad som kan ske om den så kallade nödlösningen om Nordirland träder i kraft – men anser ändå att det är bättre att säga ja till avtalet.

– Det är en risk som är acceptabel att ta, tycker Cox.

Det nordirländska unionistpartiet DUP kommer ändå att rösta nej i kväll.

"Kvällen blir historisk, men av fel anledningar. Vi kommer att gå emot den giftiga nödlösningen och rösta mot utträdelseavtalet", hälsar DUP-ledaren Arlene Foster på Twitter.

Nödlösningen är det som kallas backstop på brexitengelska och som har kommit att bli huvudämne i hela debatten. Nödlösningen har arbetats fram för att hålla gränsen öppen mellan Nordirland och resten av Irland, även efter brexit, för att undvika att de gamla oroligheterna vaknar till liv igen.

Även om den bara ska tas till om inget annat alternativ kan hittas inom drygt 1,5 år så anser DUP och många andra brexitförespråkare att nödlösningen går för långt och riskerar att låsa fast Nordirland i EU-regler för en obegränsad tidsrymd.

Angie Stone, 71, tillhör de demonstranter i London som vill lämna EU.


Det mesta talar för att premiärminister Theresa May förlorar kvällens omröstning, trots intensiva försök att få stöd.

I brittisk press spekuleras inte längre om regeringen kommer att vinna eller förlora, utan bara om hur stor förlusten kommer att bli.

"Rekordet" innehas för närvarande av Labour-premiärministern Ramsay MacDonald vars regering i oktober 1924 förlorade en omröstning med 166 rösters marginal – 364 mot 198. Omröstningen handlade formellt om regeringens icke-agerande mot en kommunistisk tidningschef, men blev i princip en misstroendeomröstning som ledde till MacDonalds avgång.

Nu talas om att Theresa Mays regering kan förlora med betydligt mer. Tidningen Times hänvisar till källor inom regeringen som tror att det kan sluta i minst 180 rösters marginal. The Guardian tror på mer än 200. Daily Telegraph spekulerar i ända upp till 229.

Inför kvällens omröstning, beräknad till tidigast klockan 20, svensk tid, kommer ledamöterna att få ta ställning till fyra ändringsförslag, utvalda av talman John Bercow.

De fyra som valdes går ut på att helt sänka Mays plan och utesluta ett avtalslöst utträde, att försena utträdet, att införa ett avtalslöst utträde år 2022 om inget handelsavtal nåtts dessförinnan eller att ge parlamentet rätt att slopa nödlösningen.

Bercow valde däremot bort ett förslag som gick ut på att parlamentet ensidigt skulle sätta ett slutdatum för nödlösningen – ett förslag som i så fall skulle kräva eftergifter från EU för att gå igenom, men som å andra sidan ansågs kunna hjälpa May till en seger i kväll.

Premiärministern själv kommer att avsluta hela brexitdebatten i kväll, inför omröstningarna.

Vad som händer vid en förlust är fortsatt ovisst. Med största sannolikhet kommer oppositionsledaren Jeremy Corbyn att i så fall kräva en misstroendeomröstning, som kan hållas redan i morgon.

Samtidigt väntas Theresa May snabbt bege sig till Bryssel för att höra vad EU tycker och tänker.

Även om May ihärdigt lovat att Storbritannien ska lämna EU som planerat den 29 mars finns fortfarande en möjlighet att be om förlängd förhandlingstid.

Därtill finns allehanda utvägar – allt från nyval eller en ny folkomröstning om EU-medlemskapet till ett snabbt omförhandlat utträde på annat vis eller rent av ett helt avtalslöst utträde. Det sistnämnda ogillas dock skarpt av en majoritet av parlamentsledamöterna, som inte vill riskera de svåra ekonomiska konsekvenser som i så fall befaras.

Britternas väg in och ut ur EU

  • 1 januari 1973: Storbritannien – samt Danmark och Irland – blir medlemmar i dåvarande EG.
  • 5 juni 1975: 67 procent av britterna röstar för att stanna kvar i EG i en folkomröstning.
  • 23 januari 2013: Premiärminister David Cameron lovar att hålla en ny folkomröstning om fortsatt EU-medlemskap, sedan landet först försökt förhandla om sin relation till unionen.
  • 23 juni 2016: 52 procent av britterna röstar för att lämna EU i en folkomröstning. Som följd av resultatet lämnar Cameron sitt jobb och ersätts av dåvarande inrikesministern Theresa May.
  • 29 mars 2017: Premiärminister May meddelar formellt att Storbritannien åberopar Lissabonfördragets utträdesparagraf, artikel 50.
  • 19 juni 2017: De första utträdesförhandlingarna mellan EU och Storbritannien inleds i Bryssel.
  • 14 november 2018: Storbritanniens regering säger sig acceptera det utkast till utträdesavtal som tagits fram av förhandlarna.
  • 15 januari 2019: Parlamentets underhus röstar om utträdesavtalet.
  • 29 mars 2019: Storbritannien tänker formellt lämna EU, oavsett om utträdesavtalet godkänts eller inte.
  • 30 mars 2019: Om ett godkänt avtal finns på plats inleds en övergångsperiod för att möjliggöra ett så smidigt utträde som möjligt. Samtidigt kan formella förhandlingar inledas om framtida relation och handelsavtal mellan EU och Storbritannien.
  • 31 december 2020: Övergångsperioden löper ut, såvida inte förhandlingarna om framtida relation ännu inte är klara.