Det blev ett rungande nej när parlamentet på tisdagskvällen röstade om Mays förslag till utträdelseavtal med EU. Röstsiffrorna landade på 432 mot och 202 för.

Aldrig tidigare har en brittisk regering förlorat så stort i en parlamentsomröstning. Oppositionsledaren Jeremy Corbyn krävde omgående en misstroendeomröstning, som ska hållas redan i kväll.

– Alla tidigare premiärministrar som ställts inför ett nederlag som det i går hade avgått, säger Corbyn till May under onsdagens debatt.

May kontrar med att anklaga sin rival för att vara otydlig med vad han vill göra i brexitfrågan om Labour tar makten.

– Vad vi vill göra efter gårdagens förlust är att lyssna på parlamentsledamöterna för att se vad vi ska göra för att få det stöd som behövs, fortsätter Theresa May.

Utåt sett har hon fortfarande sitt partis stöd, vilket skulle innebära att hon klarar omröstningen.

– Jag hyser inga tvivel om att premiärministern kommer att vinna. Sedan kan hon fokusera på att försöka tröska fram något med EU och parlamentsledamöterna, säger konservativa partiets viceordförande James Cleverly till Reuters.

Om May behåller makten måste hon senast på måndag berätta för parlamentet hur regeringen ska gå vidare med utträdet ur EU. En av hennes talespersoner säger till Reuters att hon fortsatt räknar med att Storbritannien lämnar unionen den 29 mars.

Det spekuleras dock om andra utvägar, som ett snabbt omförhandlat utträde på annat vis eller ett helt avtalslöst utträde. Även en andra folkomröstning om brexit är på tapeten – 71 av Labours parlamentsledamöter har undertecknat ett brev till Jeremy Corbyn där de uppmanar honom att ställa sig bakom det kravet.

Skottlands regionala regeringschef Nicola Sturgeon – som också vill se en ny folkomröstning – säger enligt Reuters att Theresa May verkar osäker på vad som bör göras härnäst.

– Jag tycker inte att det verkade som om hon är beredd att överge eller ändra några av sina ståndpunkter för att lämna rum för nya idéer, säger Sturgeon efter ett telefonsamtal med May.

EU:s utträdelseregler

  • Hur ett land lämnar EU fastslås i Lissabonfördragets artikel 50. Där sägs bland annat att EU ska "förhandla fram och ingå ett avtal med denna stat där villkoren för dess utträde fastställs, med beaktande av dess framtida förbindelser med unionen".
  • Själva utträdet ska sedan ske antingen när avtalet träder i kraft eller tidigast två år efter att landet anmält sin utträdesvilja till EU – vilket i Storbritanniens fall inträffar den 29 mars i år. Om EU:s stats- och regeringschefer ger klartecken kan dock förhandlingstiden förlängas.