Tysta och allvarliga poserade May och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker inför pressen när premiärministern anlände i förmiddags.

Efteråt kom ett gemensamt uttalande i skrift, där diskussionerna påstods ha ägt rum i "en god samarbetsanda".

May ska bland annat ha "lyft olika alternativ" kring det brittiska parlamentets önskemål om alternativa arrangemang för den omdiskuterade nödlösningen om Nordirland.

Att riva upp det som redan förhandlats fram säger dock EU fortsatt nej till.

"Ordförande Juncker underströk att de 27 kvarstannande EU-länderna inte kommer att öppna upp utträdelseavtalet", fastslås i uttalandet.

Storbritanniens premiärminister Theresa May på plats i Bryssel.


I stället utlovas från EU:s sida "öppenhet att lägga till ordalydelser" i den deklaration som är kopplad till avtalet "för att vara mer ambitiös när det gäller innehållet och hastigheten" i kommande förhandlingar om framtida relation mellan EU och Storbritannien.

Nya samtal ska därför till för att "se om en väg kan hittas som kan få största möjliga stöd i det brittiska parlamentet och respektera riktlinjerna från EU:s stats- och regeringschefer".

Efter mötet med EU-kommissionen skyndade den brittiska premiärministern vidare till ett möte med EU-parlamentets talman Antonio Tajani och Guy Verhofstadt, som leder parlamentets särskilda styrgrupp för brexitförhandlingarna.

Efter mötet säger Verhofstadt att ett avtalslöst brexit vore en "katastrof" för bägge sidor och att Theresa May behöver samarbeta med Labourpartiet för att undvika det.

– Så det är av stor vikt att (May) vid dagens möte försäkrade oss om att det kommer att bli en "backstop" (brexitengelska för den särskilda nödlösning som garanterar en öppen gräns på den irländska ön). Det hon redan sagt i Belfast, att det inte är uppe för diskussion att ta bort den, säger belgaren.

Redan på måndag ska EU:s chefsförhandlare Michel Barnier ta emot nye brittiske brexitministern Stephen Barclay för samtal i Strasbourg. Före månadsskiftet väntar dessutom ett nytt möte mellan Juncker och May.

Storbritanniens premiärminister Theresa May hann med att fika när hon besökte Belfast i början av veckan. Nu väntar andra bullar i Bryssel. Arkivbild.


Därefter väntar också ett möte med EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk, som fått en extra krydda av Tusks oväntat fördömande ord i går.

– Jag har undrat hur den särskilda platsen i helvetet ser ut för dem som drev på för brexit utan att ha minsta plan på hur man skulle genomföra det säkert, sade Tusk – och möttes genast av ilskna reaktioner från brexitanhängare i Storbritannien.

Efter mötena i Bryssel åker May i morgon vidare för att träffa Varadkar i Dublin. Senast till på onsdag har hon utlovat besked till det brittiska parlamentet om vad som händer härnäst i brexitfrågan.

Ännu en brexitdebatt i parlamentet ska sedan hållas nästa torsdag.

Grundplanen är fortfarande att Storbritannien ska lämna EU den 29 mars.

I London varnar centralbankschefen Mark Carney för att "brexitdimman" och oron för ett avtalslöst utträde drabbar den brittiska ekonomin.

– För några år sedan hade jag beskrivit ett icke-avtal, en icke-övergångsperiod, som ett osannolikt scenario. Nu skulle jag beskriva det som det inte främsta scenariot, så med andra ord. . . ja, sannolikheten har ökat, säger Carney.

Oppositionsledaren Jeremy Corbyn har lagt fram en rejäl lista på vad han vill se för att kunna ge sitt stöd till Mays avtal med Bryssel.

Corbyn vill bland annat ha en permanent tullunion mellan Storbritannien och EU och att Storbritannien förbinder sig till liknande skydd och rättigheter som EU har när det gäller arbetskraft, konsumenter och miljön.

Kraven lär visserligen vara svårsmälta för May och även många av Corbyns egna partivänner – framför allt de som hellre vill att Labour trycker på för en andra folkomröstning om hela utträdet.

Ändå kan Labourkraven faktiskt komma att hjälpa May. Åtminstone ökar nu pressen på de motsträviga ledamöter i Konservativa partiet som hittills inte velat stödja sin premiärminister. Många av dem väntas nu ändå föredra Mays färdiga avtal, snarare än ett avtal som ändrats i enlighet med Labours krav.