Utrikesministrar från hela världen väntas till Polen för att diskutera Irans "destabiliserande inflytande" i Mellanöstern. Det var åtminstone utrikesminister Mike Pompeos förhoppning när han tillkännagav att USA skulle anordna den tvådagarskonferens som inleds i Warszawa under onsdagen.

Men trots att mötet äger rum på europeisk mark väntas inte så många delegationer på toppnivå från EU – något som skvallrar om oenigheten mellan Vita huset och EU när det gäller Iran. President Donald Trump har dragit USA ur kärnenergiavtalet med Teheran medan EU är fast beslutet om att hålla fast vid överenskommelsen.


EU:s utrikeschef Federica Mogherini kommer inte, de flesta av unionens utrikesministrar stannar hemma, däribland Margot Wallström (S) och Sverige representeras i stället på tjänstemannanivå. Pompeo får dock sällskap av USA:s vicepresident Mike Pence, Israels premiärminister Benjamin Netanyahu samt representanter från bundsförvanter i arabvärlden som driver en hård linje mot Iran.

Mötet kan vara ett försök från USA att bredda motståndet bortom de allierade i Israel, Saudiarabien och Förenade arabemiraten, enligt Ali Vaez som leder Iran-projektet hos tankesmedjan International Crisis Group.

– Men jag tvivlar på att Washington DC kommer att lyckas. Även om många i Europa delar USA:s oro när det gäller Irans regionala aktiviteter och robotprogram, så delar de inte Washingtons ensidiga och maximalistiska uppfattning om att Iran är roten till allt ont i regionen, säger han till nyhetsbyrån AFP.

För Polens del innebär det delade värdskapet en balansgång. Regeringen är mån om ett ökat amerikanskt stöd mot Ryssland – samtidigt som andra bilaterala relationer utmanas av att Mellanösternmötet hålls på polsk mark.

Iran, vars utrikesminister avfärdar konferensen som en "desperat anti-iransk-cirkus", har varnat för konsekvenser och kallat upp en polsk diplomat i protest. En del bedömare menar också att regeringen i Warszawa löper risk att bli mer isolerad i Europa om landet lutar sig allt för mycket mot USA – även om Polen stödjer Bryssels linje när det gäller kärnenergiavtalet.

Den israeliske premiärministern Netanyahu har gjort klart att ärkefienden Iran är högsta prioritet för mötet. Men trots det – och kanske på grund av den förhållandevis skrala uppslutningen – har värdländerna tonat ned retoriken något och poängterat att man ämnar ha en bredare utblick mot Mellanöstern.


På torsdag är det tänkt att Jared Kushner, Trumps svärson och tillika rådgivare i Vita huset, ska göra ett sällsynt framträdande. Han väntas ta upp den amerikanska planen för fred mellan israeler och palestinier, men inga ingående detaljer väntas förrän efter valet i Israel den 9 april. Palestinierna har dock dömt ut USA som fredsmäklare efter president Trumps beslut att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad.

USA drog sig ur avtal

  • Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och vad som kallas "P5+1" – det vill säga de fem ständiga ledamöterna i FN:s säkerhetsråd (USA, Frankrike, Storbritannien, Kina och Ryssland) samt Tyskland. Avtalet innebar insyn i Irans atomenergiprogram, för att undvika att landet utvecklar kärnvapen, i utbyte mot lättade FN-sanktioner.
  • Den 8 maj förra året beslutade dock USA:s president Donald Trump att dra sig ur avtalet. Han aviserade då nya amerikanska sanktioner mot landet. De tre EU-länderna som undertecknade avtalet – samt resten av EU – vill emellertid hålla fast vid JCPOA.