Regeringens planer på att genomföra en omfattande social- och hälsovårdsreform fick ett smått snöpligt slut. Lagpaketet föll, trots otaliga utredningar, betänkanden, remissrundor och expertutlåtanden. Reformen blev inte av. Ändå försäkrar alla aktörer att arbetet fortsätter, eftersom det råder en rätt stor enighet om att en reform av något slag behövs.

Påsken berättar om en betydligt mer omvandlande reform. Jesus har besegrat döden, och därmed förändrat världen för all framtid. Han visade att godhet och kärlek är starkare än ondska och hat, och han skickade ut sina lärjungar för att sprida budskapet om Guds upprättande nåd. Befrielse och förlåtelse erbjuds som en gåva och en möjlighet åt var och en som vill lägga sitt liv i Guds hand.


Mycket har hänt på 2000 år. De kristna värderingarna har fått genomsyra de samhällen där de olika kyrkosamfunden har verkat. Dessa har också spelat en viktig roll i utvecklingen av skolor, universitet, sjukvård och social omsorg. Även det globala ansvaret har länge funnits med i kyrkornas verksamhet.

Ändå finns det också här orsak att fråga sig: var blev reformen av? Världen blev inte på en gång förvandlad till ett paradis genom påskmorgonens under. Sjukdom, lidande, ensamhet och sociala orättvisor har präglat och präglar än i dag många människors liv. Krig, våldsdåd och förtryck är fortfarande realiteter på många håll. Ibland har tyvärr kyrkorna själva under historiens gång medverkat till att orättvisor och ojämlikhet består.

Blev det ingen reform? Eller är den uppskjuten på obestämd tid? Eller berör den kanske bara en osynlig, andlig verklighet?


Nej, arbetet fortsätter här och nu. Uppståndelsens verklighet visar sig på ett fördolt sätt varje gång människor upprättas. Livets seger manifesteras när ovänner försonas, fattiga får stöd och hungriga mättas. Påskens under blir konkret då sörjande får tröst och förtvivlade fylls med nytt hopp, både för det här livet och för det som väntar bortom döden.

Gud behövde Maria för att Jesus skulle kunna födas som människa, och visa oss hur Guds kärlek verkar. Gud behöver på motsvarande sätt oss för att uppståndelsens under allt mer skulle få prägla vår och våra medmänniskors tillvaro redan här på jorden.
Den här tiden på året kommer våren obönhörligt närmare, trots tillfälliga bakslag. Vi följer uppmärksamt vårtecknen, såsom blommor och flyttfåglar, och ser med förväntan framåt. Vi har kanske egna vårsysslor att utföra i vårt hem, i trädgården eller på sommarstugan.


Jag önskar att samma hoppfulla, men samtidigt aktiva förväntan om en kommande förvandling skulle få prägla påsktiden 2019 såväl i hemmen, i församlingarna och i samhället i stort!