Det är med fasta och vänskapliga handslag som mjölkbönderna Henrik och Marianne Gammelgård och deras barn Tim och Tanja tar emot oss i ladugårdens kontor i Kimo. Inne i fähuset råmar korna välkomnande. På kaffebordet i kontoret är ett diplom prydligt framlagt. Ett diplom från Maitosuomi som intygar att den mjölk som producerats på gården är av högsta kvalitet.

– Det är ett erkännande och en uppskattning, säger Marianne Gammelgård om diplomet. 


Men om vi ska vara riktigt ärliga är diplomet bara ett i mängden. Under parets 35 år som mjölkbönder har diplomen hunnit bli många. De har bland annat fått diplom för sin djuravel och för att kon Plotta har producerat 150 374 kilogram mjölk under sin livstid.

– Det är få kor som klarar av att producera sådana mängder, säger Henrik Gammelgård.

Om strömmen skulle försvinna finns det en generator som producerar ström, säger Henrik Gammelgård.


Låt oss fästa uppmärksamhet på deras senaste diplom, alltså det diplom som står framme på kaffebordet. Det är ett intyg på att mjölkbönderna under alla sina år som producenter alltid producerat mjölk i e-klass, det vill säga den högsta klassen i Finland. Trots att dagens mjölkindustri har mycket hjälp av robotar och teknik så är det ändå den mänskliga faktorn som är den största avgörande faktorn.

– Det börjar egentligen redan med kvaliteten på fodret. Får korna foder av hög kvalitet ökar också kvaliteten på mjölken. Hygienen i fähuset måste också vara i toppklass om man ska lyckas hålla standarden, säger Henrik Gammelgård.

"Hygienen i fähuset måste också vara i toppklass om man ska lyckas hålla standarden."

Henrik Gammelgård

 

För att kunna klassificera kvaliteten på mjölken görs stickprov fyra gånger i månaden. Syftet med proven är – förutom att mäta protein, fett, celler och bakterier – även att säkerställa att det inte förekommer eventuella läkemedelsrester, som antibiotika. Användningen av antibiotika på mjölkgårdar är väldigt låg i Finland.

– Finland har världens finaste mjölk. 98 procent av den mjölk som produceras av Valios mjölkproducenter håller e-klass i dag. Men det som är mera sällsynt är att producenterna lyckas hålla klassen vid varje mätning, år efter år. Det är vanligt att man i någon mätning har något förhöjt värde, säger Henrik Gammelgård.

Plötsligt slår sig Marianne Gammelgård ner vid kaffebordet igen. Utan att reportern märkte det har hon varit ute i ladugården och följt med när en ko kalvat.

Mitt i intervjun föddes en kalvkviga. På bilden är kalven mindre än en timme gammal.


– Det blev en kvigkalv, säger hon lugnt.

Vi går alla ut i fähuset för att titta på det nya djuret, som ligger i halmen innan den på skakiga ben tar sina första steg.


Gammelgård har totalt 70 mjölkkor. På gården, intill deras hem, finns djuren som producerar mjölk. Korna är väldigt nyfikna och kommer fram och hälsar när vi vandrar genom fähuset iklädda overall och stövlar.

Henrik, Marianne, Tanja och Tim ger tid åt kossorna och kliar dem.

Tim och Tanja Gammelgård kommer småningom ta över gården är Henrik och Marianne går i pension.


– Tiderna har förändrats sedan jag och Henrik började som mjölkbönder. Jag brukar säga att förut förstörde man knäna då man mjölkade i bås, sedan förstörde man axlarna då man mjölkade i mjölkgrop, och nu förstör man huvudet när mjölkroboten krånglar, säger Marianne och skrattar.

Mjölkroboten har förändrat mjölkindustrin. Med hjälp av laser avläses spenarna och spenkopparna fästs automatiskt vid kornas spenar. Innan mjölkningen startar tvättas spenarna också per automatik. Djuren får mat samtidigt som de mjölkas i robotboxen. 

– Korna vill bli mjölkade och kommer självmant till roboten. Det är ganska intressant att de har en egen tågordning som de följer. Det är som om de skulle följa en klocka, för vi kan se på datorn när djuren blivit mjölkade och det är nästan exakt vid samma tidpunkt varje dag, säger Marianne.

"Det är som om de skulle följa en klocka, för vi kan se på datorn när djuren blivit mjölkade och det är nästan exakt vid samma tidpunkt varje dag."

Marianne Gammelgård

 

Mjölken pumpas in i en behållare och vidare in i en 6000 liters tank, som töms nattetid vartannat dygn. 

På gården bor 70 mjölkkor.


Henrik och Marianne säger att det är skönt att barnen visat stort intresse för livet som mjölkbönder. Utan dem skulle vardagen vara betydligt svårare.

– Det är tryggt att veta att det är eget folk som kommer som avbytare, säger Marianne.

Före påsk hade paret Gammelgård åtta dagar ledigt i rad, vilket är rekord för dem. Det firade de med att göra det de gillar bäst.

– Vi dansade och åkte skidor, säger de.


Planen är att Tanja och Tim ska fylla mors och fars stövlar och overaller när de går i pension så småningom. Barnen säger att de är redo.

– Jag har alltid självmant varit med i ladugården. Det har jag aldrig upplevt som jobbigt, säger Tanja Gammelgård.

– Samma här, säger Tim Gammelgård. 

Dricker ni själva mjölk eller har ni tröttnat?

– Jo, men inte vår egen mjölk från gården. Eftersom vi är laktosintoleranta tvingas vi köpa vår mjölk i  butiken, vilket är lite tråkigt, säger Marianne Gammelgård.

Artikeln publicerades i Kommunbladet den 15 maj. Kommunbladet är en tidning som delas ut till alla hushåll i Vörå kommun och som utges av HSS Media.