Hittills tyder signalerna på att Storbritanniens nya premiärminister valt det förstnämnda, säger Matt Cole, doktor i politisk historia vid universitetet i Birmingham.

En av Boris Johnsons första handlingar som Storbritanniens premiärminister var att avsätta Jeremy Hunt, den främste utmanaren om ledarskapet för Konservativa partiet, från positionen som utrikesminister. Det är talande, anser Matt Cole.

– Han står inför ett dilemma i regeringsbildningen. Ska han belöna sina brexitanhängare eller ska han försöka bygga en bred koalition och försöka skapa konsensus i partiet? Hittills finns indikationer på att han har valt det förstnämnda.

Fakta: Johnsons väg till makten

  • Den 24 maj meddelade Storbritanniens dåvarande premiärminister Theresa May att hon avgår som ledare för Konservativa partiet, efter flera misslyckade försök att få sina brexitförslag genom ett splittrat parlament.
  • Tio kandidater anmälde intresse för att ta över partiledarposten. Genom utslagsomröstningar trimmades startfältet tills enbart två kandidater återstod – den tidigare utrikesministern Boris Johnson och den innevarande utrikesministern Jeremy Hunt.
  • Avgörandet skedde genom en omröstning bland partiets omkring 160 000 medlemmar.
  • I tisdags stod det klart att Johnson fått dubbelt så stort stöd som Hunt, i omröstningen där valdeltagandet landade på 87,4 procent.
  • Under onsdagen tog han formellt över posten som premiärminister. Nu återstår om Johnson kan lyckas där föregångaren May gick bet, genom att lägga fram en brexitplan som både EU och parlamentet i London kan acceptera. (TT)
 

Knapp majoritet

Men oavsett hur Johnson formerar sin laguppställning kommer han att vara politiskt bakbunden om han inte får parlamentet med sig. Där hänger majoriteten redan på en skör tråd, som nu riskerar att brista.

– Med stödet från nordirländska unionistpartiet DUP har de konservativa en majoritet på två mandat. De förlorar sannolikt det ena i ett fyllnadsval nästa vecka. En annan ledamot utreds av polisen och kan tvingas avgå, säger Matt Cole.

– Men viktigare är att det finns 15–20 konservativa ledamöter som är motståndare till brexit, eller till att lämna EU utan avtal, och som är beredda att göra livet surt för Boris Johnson genom att rösta emot honom.

Fakta: Avgående regeringsmedlemmar

  • Följande brittiska regeringsmedlemmar har sagt att de avgår.
  • Philip Hammond, finansminister.
  • David Gauke, justitieminister.
  • Rory Stewart, biståndsminister.
  • Alan Duncan, statssekreterare i utrikesdepartementet.
  • Anne Milton, statssekreterare i utbildningsdepartementet.
  • Penny Mordaunt, försvarsminister.
  • Liam Fox, handelsminister.
  • Greg Clark, näringsminister. (TT)
 

Liten chans för nytt avtal

Så vad händer härnäst i sagan om Boris och brexit?

– Det som händer härnäst är att parlamentet tar semester, konstaterar Matt Cole.

– Vi har 99 dagar till brexit men parlamentet kommer vara att vara sammankallat under runt 30 av dem. Så chansen att Boris Johnson lyckas få igenom ett nytt brexitavtal, eller att parlamentet stoppar ett avtalslöst brexit, fortsätter krympa. Många tror att parlamentet måste besluta om brexit, men beslutet är redan fattat och om ingenting ändras kommer vi att lämna EU utan ett avtal. Det verkar mest sannolikt. Men man ska vara försiktig med att förutspå framtiden, för ingenting av det som hänt hittills har heller varit sannolikt.