Den 14–15 oktober träffas EU:s ministrar med ansvar för fiskerifrågor i Luxemburg för att besluta om fiskekvoter för bland annat Östersjön. Från Sverige deltar landsbygdsminister Jennie Nilsson (S).

Situationen för torsken i särskilt de södra delarna av Östersjön är så allvarlig att EU-kommissionen i juli 2019 förbjöd fiske på beståndet. Sedan 2005 har torskens medelvikt också sjunkit kraftigt i takt med att mängden sill och skarpsill minskat.

Sill och skarpsill trålas i industriell skala och i princip all fångst blir till fiskmjöl för att mata minkar och norska laxodlingar. Enligt forskarna finns det god vetenskaplig grund att anta att minskningen av torsk beror på att fisken svälter.

Fakta: Fiskekvoter 2020

  • Här är EU-kommissionens förslag om fiskekvoter i Östersjön för 2020:
  • Fisk område mängd jämfört med 2019, förändring i procent
  • Torsk västra Östersjön 3 065 ton -68
  • östra Östersjön endast som bifångst -100
  • Sill västra Östersjön 2 651 ton -71
  • Bottenhavet och Bottenviken 65 018 ton -27
  • Rigabukten 34 445 ton +11
  • centrala Östersjön 153 384 ton -10
  • Skarpsill hela Östersjön 203 027 ton -25
  • Rödspätta hela Östersjön 6 894 ton -32
  • Lax egentliga Östersjön 86 575 stycken -5
  • Finska viken 9 703 stycken oförändrat
  • Även fritidsfisket av torsk berörs, med ett allmänt förbud i de områden i öster där torsken är mest närvarande och en maxgräns på två torskar per fritidsfiskare och dag i västra Östersjön.
  • Källa: EU-kommissionen (TT)
 

Med 50 procent

Inför mötet råder Östersjöcentrum, en forskningssammanslutning vid Stockholms universitet, politikerna att vidta en rad åtgärder för att rädda den krisande torsken. Fiskeribiologen Henrik Svedäng anser att fiskekvoterna på dess huvudföda sill och skarpsill bör sänkas kraftigt i torskens uppväxtområden i södra Östersjön.

– De bör sänkas rejält, åtminstone med 50 procent. De här bestånden är i sig inte i bra skick så fisketrycket bör sjunka. Det är inget nytt som vi föreslår, att fisketrycket på sill och skarpsill i södra Östersjön behöver minska har föreslagits sedan 2012.

Informationen har gått fram till de politiska organ som har hand om fiskekvoter regionalt, men ändå har för lite gjorts, framhäver forskarna.

Sälparasiter

De anser i övrigt att torskfiskestoppet i södra Östersjön måste bestå under hela 2020, att fångstkvoterna av torsk reduceras i det västra beståndet, att fångstkvoterna av både sill och skarpsill sänks likvärdigt i förhållande till varandra samt att trålfisket av plattfisk reduceras kraftigt eftersom det leder till bifångster av torsk.

Det utsatta torskbeståndet kan förklaras på flera sätt. Syrebristen i Östersjöns djupare delar har ökat sedan 1990-talet vilket kan påverka fisken direkt men även produktionen av föda. Trålfisket har blivit mer selektivt och mängden små och unga fiskar fångas i lägre andel då trålens maskor gjorts större, vilket kan sätta beståndet ur spel. Därutöver har förekomsten av sälparasiter ökat i det nuvarande huvudsakliga lekområdet öster om Bornholm från en mycket låg nivå 2012.

Hav utan rovfisk

Att torkens föda minskat i södra Östersjön är en sannolik förklaring till torskkrisen och politiska åtgärder skulle relativt snabbt, på ett par års sikt, kunna återställa torskbeståndet till ett mer normal tillstånd, säger Henrik Svedäng. Men han är inte särskilt hoppfull om att politikerna lyssnar den här gången heller.

– Det är en stor risk att man kommer att fortsätta fiska som man har gjort. Man brukar inte ta beslut som missgynnar fiskenäringens kortsiktiga intressen och den lönsammaste delen av fisket i södra Östersjön är den här delen av fisket.

Han beskriver torskbeståndet som en stor fråga för hela det nordiska innanhavet.

– Det är en del av Östersjöns struktur och påverkar förekomsten av andra arter i flera led. Det ger motståndskraft mot klimatförändringar, övergödning och sjukdomar blir faktiskt bättre om man har ett mer normalt ekosystem. Ett hav utan rovfisk är förmodligen ganska skört och påverkar näringsväven på olika sätt som kan vara svårt att förutsäga.