De flesta hade räknat med att Riksbanken skulle avstå från att strama åt med en räntehöjning i år. Den globala konjunkturnedgången är bred, ledande centralbanker sänker räntorna och den svenska ekonomin har enligt många indikatorer redan börjat bromsa in.

Riksbanken delar bilden av att höstens inbromsning, både globalt och i Sverige, är kraftigare än väntat. Men den konjunktur riksbankschefen Stefan Ingves och hans direktion nu ser framför sig – med en svensk tillväxt på 1,2 procent 2020 och 1,6 procent 2021 – beskrivs ändå som en normalisering.

– Vår bedömning är att under kommande år kommer vi ha ett ganska normalt konjunkturläge, säger Ingves.

Han påminner samtidigt om att noll i styrränta fortfarande är väldigt lågt samtidigt som Riksbanken fortsätter att stimulera med stödköp av statsobligationer för att behålla sin gigantiska portfölj av statsobligationer på 325 miljarder kronor – vilket motsvarar drygt 40 procent av utestående obligationer.

Den oväntat hökaktiga ränteprognosen kommer sedan svensk inflation överraskat på uppsidan i september. Samtidigt har de rapporter om en snabbt stigande arbetslöshet från Statistiska centralbyrån (SCB) i juli och september visat sig bygga på mätfel.

Efter den planerade decemberhöjningen händer inte mycket mer på några år enligt Riksbankens prognos.

– Vi säger att räntan kommer att ligga på noll under lång tid framöver, säger Stefan Ingves.

Beskedet om att Riksbanken planerar för en räntehöjning på 0,25 procentenheter den 19 december är ovanligt tydlig. Men det är samtidigt bara en prognos och osäkerheten kring den är stor.

– Utvecklingen har blivit ungefär som vi har föreställt oss och då kommer man ju närmare den tidpunkt som vi har pratat om tidigare när det är dags att höja räntan, säger han.

Med mindre än två månader till decembermötet ska det mycket till för Riksbanken att ändra sig. Men decemberhöjningen är inte ristad i sten, enligt Ingves.

– Det beror i hög utsträckning på om det sker något stort och oförutsett, inte minst i världsekonomin, som sedan i sin tur påverkar den svenska ekonomin, säger han.

Bolåneräntorna kommer att fortsätta vara låga under en lång tid. Ett bra läge att skaffa sig en buffert, och bra koll på sin boendeekonomi, menar bedömare.


Inför decembermötet kommer bland annat inflationstal för oktober och november som beslutsunderlag.

Enligt Ingves skapar det fortsatt låga ränteläget i kombination med Riksbankens stödköp av obligationer problem. Låga räntor kan få hushåll och företag att låna för mycket och till fel saker samtidigt som obligationsköpen kan skapa likviditetsproblem på marknaden.

Hur långt är det till ett mer normalt ränteläge i Sverige?

– Ett normalt ränteläge är väl en reporänta på någonstans mellan 2,25–2,50 upp till 4,00 eller 4,50. Och som världen ser ut i dag – eftersom vi inte ens är i närheten av något sådant när det gäller vår ränteprognos – kommer det dröja många, många år innan vi hamnar där.

Sveriges riksbank sänker tillväxtprognos

  • Riksbankens ekonomer sänker sin prognos för tillväxt och höjer prognosen för arbetslöshet de kommande åren. Men inflationsprognosen lämnas i princip oförändrad.
  • När det gäller den viktigaste styrräntan, reporäntan, förtydligar Riksbanken att man nu räknar med att kunna höja den till noll i december i år men att det därefter dröjer en bra bit in i 2022 innan den kan höjas igen.
  • I år beräknas bnp öka med 1,3 procent. 2020 väntas höjningen bli 1,2 procent, 2021 1,6 procent och 2022 hela 1,8 procent.
  • Inflationen väntas stiga långsamt från 1,7 procent i år till 2,0 procent 2022.
  • Arbetslösheten väntas också växa, från 6,8 procent i år till 7,1 procent 2022.