Vi lever i en tid då bristen på insikter i historia märks av. Varför talar man också svenska i Finland? Vad var inbördeskriget? Varför bröt andra världskriget ut? Vad är nazism? Vad är fascism? Kommunism? Vad är gulag? Vem var Stalin? Järnridån? Vad är upplysningen? Varför grundades EU? Vad skedde året 1809?

Den franska filosofen Simone Weil sade i tiderna att om man inte känner till det förflutna förstår man inte nutiden och är inte lämpad att forma framtiden. Hon var medlem av den franska motståndsrörelsen under andra världskriget. Vilken motståndsrörelse? Vad var det?

Finlands förra undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) inledde 2016 ett försök med timfördelningen som innebar valfrihet i realämnen i gymnasiet. Eleverna i gymnasiet skulle få välja mellan en miljö- och naturvetenskaplig inriktning och en humanistiskt-samhällelig inriktning. 

Försöket pågår i 28 gymnasier runtom i Finland, alla finskspråkiga. Det inleddes hösten 2016, vilket betyder att vi redan har de första studenterna som gått ut gymnasiet utan en enda timme historia. 

"För den studerande innebär det helt nya möjligheter att fördjupa sig i sina studier och att redan under gymnasietiden bygga broar till fortsatta studier", sade Sanni Grahn-Laasonen 2016 då hon satte i gång projektet. 

På samma sätt som någon kan skippa historia kan någon annan skippa biologin och därmed ta studenten med bristfälliga kunskaper om evolutionen eller hur ett ekosystem fungerar. 

Det är förbluffande att den förra undervisningsministern som kommer från Samlingspartiet verkligen ville genomföra det här. Partiet brukade förr stå för bildning, då var det de finskspråkiga lärare och präster som utgjorde kärnan i partiet.

Undervisnings- och kulturministeriet har gjort en enkätundersökning i försöksgymnasierna och den rapporten presenterades i somras. Rapporten visar att historieundervisningen hade minskat i 46 procent av gymnasierna som deltog i försöket.  I fyra procent av gymnasierna (en skola) hade undervisningen i historia ökat. I resten var det oförändrat. 

"Nu syns det tydligt att valfriheten riktar sig till vissa ämnen. Med tanke på medborgarsamhället är det oroande att undervisningen i historia och samhällskunskap minskar. Unga har svårt att förstå värdet av dessa ämnen", säger en av rektorerna i ministeriets utredning. 

98 lärare som har deltagit i försöket med valfri timfördelning i realämnen anser att det är illa att allmänbildningen blir smalare. 

"Det är minst sagt förfärande att studerande i modersmålskurserna inte över huvud taget kunde analysera texter med en historisk-samhällelig kontext på vare sig lektionerna eller i proven. De hade till exempel inte valt några historiekurser alls", sade en av de tillfrågade lärarna. 

"Sådana elever som i grundskolan hade problem med historieundervisningen har valt bort ämnet i gymnasiet: De kan alltså bli studenter med verkligt anspråkslösa allmänbildande insikter i historia", sade en annan lärare. 

Man monterar ned bildningen, kunskapen och humanismen som borde vara ett bålverk och ett skydd mot tyranniet och barbariet. 

 
Men det var inte bara historia som valdes bort, utan också religion (-66 procent) och geografi (-50 procent). Det blir rätt svårt att förstå samhället och globala konflikter eller sin egen kulturhistoria om man inte har någon kunskap i religion. En kurs religion var i alla fall obligatorisk. Om man inte har läst geografi, vad vet den nybakade studenten då om klimatförändringen? 

Det är symptomatiskt att det i en brytningstid som denna, då förståelsen för historiska sammanhang borde utökas, fattas beslut som minskar den förståelsen. Man monterar ned bildningen, kunskapen och humanismen som borde vara ett bålverk och ett skydd mot tyranniet och barbariet. 

Också i Sverige finns liknande tendenser. Tidigare i höstas meddelade den svenska skolmyndigheten, Skolverket, i ett förslag att den skulle ta bort antikens historia ur grundskolan för att i stället fokusera på efterkrigstiden. Momentet forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1500 skulle försvinna, var Skolverkets tanke.

Den svenske historikern Peter Englund protesterade högljutt i Dagens Nyheter. Englund ansåg att reformen kommer att ge eleverna en bild av det förflutna som inte bara blir obegriplig, utan även falsk. 

Kulturjournalisten Maria Schottenius skrev för sin del i samma tidning att Skolverket berövar eleverna ett världsarv. Hur ska man då förstå västerländsk kultur och demokratins uppkomst om man saknar kunskap om antiken? 

Någon kanske invänder att historia, antiken eller andra världskriget, gott kan googlas. Och det är givetvis ett bra hjälpmedel, men om den som surfar runt på nätet inte har några historiska hållpunkter eller ens rudimentär helhetssyn kan det gå väldigt fel.

I Sverige fick Skolverket backa. Antiken och forna civilisationer har tagits med i kursplanen. 

I Finland ska Nationella centret för utbildningsutvärdering, Karvi, ytterligare utvärdera försöket med valfriheten i realämnen i gymnasierna.

På en direkt fråga från oss meddelar undervisningsminister Li Anderssons (VF) specialmedarbetare att ministern inte stöder försöket med ökad valfrihet i timfördelningen och att det finns skäl att lägga ner försöket då den överenskomna försökstiden löper ut. Andersson anser att det är viktigt att gymnasiet har en stark allmänbildande roll, dit också historieundervisningen hör. 
 
Det är ett glädjande besked. I en stormig tid, i Finland och globalt, behöver finländarna större insikter om historien – inte mindre.