Natomedlemmen Turkiet har länge vädjat om de övriga medlemmarnas hjälp med konflikten mot de syriska regeringsstyrkorna. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har också kritiserat EU och har vid upprepade tillfällen hotat att åter öppna gränsen mot EU för migranter, något som nu alltså har skett. Detta efter att Turkiet nyligen förlorade 33 soldater i ett ryskt flyganfall. Ytterligare en turkisk soldat avled senare av sina skador.

– Jag tror det här ska ses som ett desperat försök att få EU:s uppmärksamhet på Idlibprovinsen. Det kan också vara ett försök att blidka hemmaopinionen, säger Paul Levin, docent och chef för institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.


Lätta på trycket

En stötesten, säger han, har varit EU:s bristande engagemang för de cirka 3,6 miljoner syriska flyktingar som befinner sig i Turkiet. EU har lovat betala flera miljarder euro i utbyte mot att Turkiet hindrar flyktingarna att ta sig till Europa.

– Men Erdogan har kritiserat EU för att pengarna betalas ut för långsamt och för att de gått via FN till Röda korset och vidare till Röda halvmånen och inte direkt till den turkiska statskassan. Dessutom har han vädjat om de andra Natomedlemmars stöd, varav många även är medlemmar i EU, men de har hittills sagt att de inte vill hjälpa Turkiet militärt, eftersom det är Turkiet självt som gått in i Syrien.

TT: Varför har Turkiet gått in i Syrien?

– Vid tidigare tillfällen har de riktat sig mot den kurdiska milisen i området närmast Turkiet, som ses som ett hot. Men i provinsen Idlib handlar det om att stötta rebellgrupper. Det handlar också om att man har velat förhindra en flyktingskatastrof liknande den vi ser nu med en miljon människor på flykt undan den syriska regimen som går skoningslöst fram och bombar sjukhus och annat. Så det här beslutet kan också vara ett sätt att lätta på trycket i Turkiet, eftersom man kanske befarar att gränsen mot Syrien inte kommer att hålla.

TT: Är Turkiets beslut förståeligt?

– Man kan absolut vara kritisk mot Turkiets beslut, eftersom man kan se det som att flyktingar blir cyniska brickor i ett utrikespolitiskt spel. Många som försöker ta sig över till Grekland riskerar att drunkna, framför allt den här tiden på året. Å andra sidan: vad gör EU? Inne i Syrien befinner sig en miljon människor på flykt och EU gör ingenting för att hjälpa dem. Så man kan ha en viss förståelse för turkarnas ilska, eftersom EU och världssamfundet inte gör någonting för att hjälpa dessa flyktingar.