Rapporteringen om coronaviruset är enorm. Det är inte lätt att hänga med förändringarna, som ofta kan vara extrema. Att bilda sig en uppfattning om proportionerna är krävande. Den här artikeln är skriven utgående från en tanke om att du som läsare med hjälp av data ska kunna bilda dig en förnuftig uppfattning om vad coronaviruset och sjukdomen covid-19 är. 
 
Förhoppningen är att denna text kan vara lugnande, världen är sammanlänkad via oss människor. Låt oss alltså se omfattningen av covid-19 med den tanken i bakhuvudet. Den här texten har inte för avsikt att förminska problemet, utan hjälpa oss förstå det bättre.
 
Symptomen för covid-19 varierar. En del tecken är vanligare än andra. I rapporteringen av covid-19 är det tyvärr lätt att olika grader och förekomst av symptom inte blir tillräckligt synliggjorda. Det är av stor vikt att känna till hur vanliga de olika symptomen är. De mest förekommande symptomen är feber och torrhosta. 
 
Om det exempelvis i en lista över symptom på covid-19 dyker upp muskelvärk och någon som misstänker covid-19 inte känner muskelvärk kan hen feldiagnostisera sig själv. Därför är det viktigt att förstå vidden av av de vanligaste symptomen. 
 
Grafiken här nedan visar de vanligaste tecknen på covid-19. Resultaten baserar sig på över 55 000 bekräftade coronavirusfall i Kina.
 
 

Graden av symptom är individuell och varierar kraftigt. När man i Kina undersökte symptomgraden hos över 44 000 bekräftade fall visade det sig att över 80 procent uppvisade milda symptom. Milda tecken är personer som konstaterades ha en lätt lunginflammation eller inga tecken på lunginflammation. 
 
14 procent av de bekräftade fallen av covid-19 uppvisade allvarliga symptom (andningssvårigheter). 5 procent var kritiska fall där patienterna upplevde andningssvikt. 

De lindriga fallen av coronasmitta (covid-19) klarade sig utan att få lunginflammation eller med bara en lindrig sådan. Det vi inte ser här är hur många insjuknade det finns som inte har diagnosticerats. Antagandet är att de bara har milda symptom. Till kritiska symptom hör bland annat allvarliga andningssvårigheter, blodförgiftning och multipel organkollaps. För dessa patienter är sjukhusvård ett måste.
 
Problem: Strax över 80 procent av de bekräftade fallen uppvisade milda symptom. Det finns ett stort mörkertal av personer som kan bära på covid-19 men har väldigt milda symptom; så pass lindriga att de inte testar sig eller söker vård. Det finns studier som visar att endast 5 procent av fallen i Kina är diagnostiserade och bekräftade. 
 
Men. Enligt de uppgifter som finns nu är coronaviruset mycket smittosamt och man vet inte hur länge viruset smittar. Det är viktigt att komma ihåg följande: människor som bara har lätta och milda symptom kan också sprida smittan och öka risken för äldre och andra riskgrupper. Det landar alltså i det som den svenska bakteriologen Agnes Wold skrev på Twitter: För den enskilde gäller det att ta ansvar för att inte förvärra situationen.
 
Enligt WHO behöver många av de som har allvarliga eller kritiska symptom intensivvård och en fjärdedel behöver mekanisk ventilation, alltså respirator. 

 

Även om de flesta som får covid-19 får milda symptom är det fullt möjligt att dödligheten kan vara relativt hög. Även om det inte verkar helt självklart menar Oxford University att två fenomen infaller samtidigt.

Det kan med andra ord vara så att covid-19 för med sig en övervägande andel personer som visar milda symptom samtidigt som samma virus och epidemi kan orsaka många dödsfall. Läs mer om svårigheterna att räkna ut dödlighet längre ner. 
 
Tidiga åtgärder är avgörande för att bromsa ett epidemiutbrott. Man utgår från tanken att det inte går att undvika virusets framfart. Den huvudsakliga orsaken till dessa åtgärder är helt enkelt att försöka sprida ut epidemin över en längre tid. 
 
För att sjukvårdssystemet ska mäkta med ett stort antal insjuknade vill man undvika ett scenario där många människor blir sjuka under en kort period. Ett värsta scenario är därför att ett för stort antal människor söker vård samtidigt. Då har hälsovården inte möjlighet att hjälpa en del av de patienter som verkligen behöver hjälp, alltså de som till hör allvarliga och kritiska grupperna.

 

Det är mycket komplicerat att fastställa dödligheten för ett virus där utbrottet är pågående. I den rådande diskussionen om covid-19:s dödlighet används en metod där antalet döda divideras med antalet bekräftade fall. Det här sättet att räkna ut dödlighet kallas Case Fatility Rate (CFR). Formeln är inte helt oproblematisk att jobba med.
 
Formelns svagheten är att dödligheten räknas endast utgående från bekräftade fall. Det här betyder att de obekräftade fallen av covid-19, alltså de med så pass milda symptom att de aldrig söker vård, inte räknas med. Att räkna ut CFR ger inget konstant värde under pågående utbrott. Dödligheten varierar kraftigt beroende på en viss kontext, en viss plats eller en viss tid. 
 
För att exemplifiera problemet med formeln kan vi se att den globala dödligheten (totala antalet bekräftade fall i världen dividerat med antalet döda) är 3,5 procent. Ser vi endast på exempelvis Kina är dödligheten 3,7 och i Italien 6 procent. Procenten för dödlighet har hittills varierat och kommer att fortsätta att göra det allt eftersom flera fall blir bekräftade. 

 
 
Hur dödligt ett virus faktiskt är går att konstatera först när utbrottet är över och läget har stabiliserats. Det har var fallet både med de tidigare coronavirusutbrotten av sars (2003) och mers (2012). Studier har visat att 3–5 procent av de som insjuknade i sars dog under den mest intensiva delen av utbrottet. I efterhand när antalet totala fall är mera klarlagt justerades siffran till 10 procent. 

Denna artikel baserar sig på data som Oxford University har sammanställt med uppgifter från Världshälsorganisationen (WHO) och Johns Hopkins University.

Läs Vasa centralsjukhus instruktioner om vad man ska göra om man misstänker att person smittats av coronaviruset. 

Här hittar du Soites information om hur du ska reagerar vid misstanke om coronavirusinfektion.

Läs om coronaviruset på Institutet för hälsa och välfärds (THL). På den här webbsidan uppdaterar THL om coronaläget i Finland och världen.