Budget och återhämtning

  • EU-kommissionen ska på onsdagen presentera sitt förslag till ett återhämtningsinitiativ för coronakrisens ekonomiska effekter.
  • Stödet väntas ligga på minst 500 miljarder euro, även om EU-parlamentet krävt ända upp till 2 000 miljarder.
  • Ett stort tvisteämne är hur mycket som ska vara rena bidrag och hur mycket som ska ges i lån och i så fall enligt vilka villkor.
  • Samtidigt väntar ett reviderat förslag till ny långtidsbudget för åren 2021–2027. Kommissionens gamla förslag motsvarar 1,13 procent av EU-ländernas samlade bruttonationalinkomst (BNI).
  • Sverige, Nederländerna, Danmark och Österrike har hittills sagt nej till förslaget och krävt att det måste räcka med 1,0 procent. (TT)
 


Sveriges regerings första kommentar till EU-kommissionens förslag på den så kallade återhämtningsfonden är negativ.

– Det här skulle inte vi kunna rösta ja till rakt av, säger EU-minister Hans Dahlgren (S).

Fonden ska hjälpa de medlemsstater som drabbats hårdast ekonomiskt av coronakrisen.

Statsminister Stefan Löfven (S) uppger att en återhämtningsfond som bidrar till att få ländernas ekonomier på fötter behövs. Regeringens kritik handlar framförallt om att en så stor del av pengarna som ska betalas ut ur fonden ska ges bort som bidrag.


Sverige får betala


Löfven skriver i en kommentar att det är "anmärkningsvärt att EU-kommissionen nu föreslår att mer än 5000 miljarder kronor ska delas ut som bidrag, utan några krav på återbetalning".

Han fortsätter: "Det riskerar att bli ett kraftigt påslag av vad Sverige betalar till EU."

Fonden på 750 miljarder euro ska byggas upp genom att EU-kommissionen tar upp lån med EU-budgeten som säkerhet. Den delen av fondmedlen som betalas ut som bidrag till medlemsstater, framförallt till Italien och Spanien, kommer alla EU-länder att få vara med att betala tillbaka.

– Vi tycker det ska vara lån i stället för bidrag, så det här är inget vi accepterar, säger EU-minister Hans Dahlgren.

Han påpekar att lån ger ett starkare incitament för att använda pengarna på rätt sätt.



Notan dröjer


Det kommer dock, enligt EU-kommissionens förslag, att dröja innan Sverige och andra EU-länder får börja betala notan för återhämtningsfonden. Tanken är att återbetalning ska ske tidigast från 2028 och kunna pågå ända till 2058.

Dahlgren vill inte spekulera i hur mycket högre Sveriges EU-avgift skulle kunna bli på så lång sikt.

– Men om man ger bort pengar, då måste någon annan betala för de pengarna, säger han.

EU-kommissionen föreslår andra sätt att finansiera fonden än att bara höja EU-ländernas EU-avgifter, till exempel genom att EU får ta in vissa typer av skatter.

– Att överföra någon beskattningsrätt till EU, det är vi inte intresserade av, säger Dahlgren.

Men han tillägger att om det finns andra sätt som gör att Sverige kan få lägre EU-avgift, så är regeringen beredd att diskutera det.

Sagt och tyckt om förslaget

  • Så här låter det från olika håll i EU-parlamentet om onsdagens förslag:
  • – Den europeiska solidariteten är tillbaka och vi öppnar ett nytt kapitel för EU, säger tyske Manfred Weber, gruppledare för konservativt kristdemokratiska EPP.
  • – Fullständigt fel och nonsens, säger Jörg Meuthen från tyska AFD, ingående i EU-kritiska nationalistgruppen ID.
  • "Det är självklart att vi måste ha solidaritet mellan länderna, men lösningen kan inte vara att slussa pengar via en ökande EU-budget och ge EU-kommissionen oerhört mycket makt", säger svenska Malin Björk (V) i ett uttalande.
  • "Krav på att utbetalningar ska gå till gröna satsningar lyser med sin frånvaro här. När vi investerar enorma mängder kapital måste vi se till att göra det klimatsmart", skriver Fredrick Federley (C) i ett pressmeddelande.
  • "Vi har inte nått hela vägen, men förslaget är ett viktigt steg i rätt riktning", tycker Karin Karlsbro (L) i ett uttalande.
  • – Kalla dem inte sparsamma, kalla dem själviska, säger Isabella Adinolfi från italienska Femstjärnerörelsen om "frugala fyran" – Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna – som vill ha en så restriktivt budgetlinje som möjligt.
  • – Vi har 23 EU-positiva länder som hålls gisslan av fyra som föredrar nationella lösningar. Det visar på en fullständig brist på solidaritet, säger spanska Iratxe Garcia Perez, gruppledare för socialdemokratiska S&D. (TT)
 


Stort skifte?


Det finns de som ser kommissionens förslag som början på en ny era i EU:s utveckling med till exempel en gemensam finanspolitik eller EU-skatter.

– Några vill kanske se det på det sättet. Jag ser det som en engångsinsats. Jag ser inte det som att vi har något fundamentalt skifte, säger Dahlgren.

– Men det skulle naturligtvis vara en ändring i EU:s sätt att arbeta om vi plötsligt började låna upp stora miljardbelopp för att ge ut som bidrag. Det har vi inte gjort förut.

Moderaterna delar regeringens kritik av EU-kommissionens fondförslag.

– I det här förslaget ska svenska skattebetalare vara med och betala av på Italiens och Greklands statsskuld. Det är inte rimligt, säger partiets ekonomisk politiska talesperson Elisabeth Svantesson.

Hon förväntar sig att den svenska regeringen tillsammans med Nederländerna, Österrike och Danmark är "stenhårda" i EU:s förhandlingar om fonden.

"Nästa generations EU"

  • EU-kommissionen har på onsdagen presenterat sitt förslag till ett återhämtningsinitiativ för coronakrisens ekonomiska effekter, döpt till Nästa generations EU (NGEU). Totalstödet ligger på 750 miljarder euro, varav 500 miljarder i bidrag och 250 miljarder i lån.
  • Enligt nyhetsbyrån Reuters fördelas pengarna nationellt så att exempelvis de värsta drabbade länderna, Italien och Spanien, får 173 miljarder euro respektive 140 miljarder euro. (TT)
 

För att minska motståndet mot sitt förslag har EU-kommissionen även föreslagit att rikare länder, som Sverige, ska få behålla sina rabatter på EU-avgiften under kommande budgetperiod 2021-2027.

"Det är ett viktigt framsteg för Sverige", skriver Löfven i sin kommentar.