Sverige har sedan nästan en månad tillbaka en åldersgräns för AZ-vaccinet. Endast 65-plussare ska få vaccinet från den svensk-brittiske läkemedelsjätten, enligt Folkhälsomyndighetens rekommendation som förlängdes på tisdagen.

Orsaken är väldigt ovanliga biverkningar – en koagulationsrubbning i form av blodproppar i kombination av brist på blodplättar.

Tidigare har Folkhälsomyndighetens vaccinchef Sören Andersson beskrivit resonemanget kring åldersgränsen.

– Det har rapporterats fall bland personer runt 60 år som äldst och då vill vi också ha en marginal utifrån de kända fallen, sade han till TT den 8 april.


Nytt dokument


Statsepidemiolog Anders Tegnell beskrev nyligen en liknande bild för Aftonbladet:

– Vi har det underlaget att vi vet att alla inrapporterade fall i Europa och världen hittills, att ingen av dem har varit över 65 år, sade han till tidningen i lördags.

Men ett nytt dokument visar att det visst finns "enstaka fall" bland personer äldre än 65 år. Dokumentet kommer från läkarföreningen Svenska sällskapet för trombos och hemostas, SSTH, och har tagits fram i samråd med både Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket.

Enligt Läkemedelsverket kommer fallen inte från Sverige utan från andra europeiska länder, men de har varit kända ett tag.

Karl-Mikael Kälkner, klinisk utredare på Läkemedelsverket, hänvisar till en EMA-rapport som publicerades den 8 april. Där finns åtminstone ett fall med en person som är 73 år.

– Det har funnits misstänkta fall över 65 år, men de fall som EMA (EU:s läkemedelsmyndighet) har diskuterat och dragit slutsatser utifrån är yngre än 65 år, säger han.


Vet Folkhälsomyndigheten om att det finns sådana misstänkta fall?

– Det förutsätter jag, säger han.

I tisdags, precis efter att 65-årsgränsen förlängts, berättar Anders Tegnell att han nyligen har fått kännedom om fallen.

– Det har, som jag inte visste om då (under Aftonbladet-intervjun, reds anm), dykt upp några fall över 65 i Storbritannien, men väldigt få, säger han.

Enligt statsepidemiologen förändrar fallen ingenting för Folkhälsomyndighetens bedömning.

– Det viktiga är att riskerna i den ålderskategorin för att få de här biverkningarna är jättesmå, om de ens finns, medan risken för att bli allvarligt sjuk och avlida i covid-19 är högst påtaglig, säger han.

Exakt vid vilken tidpunkt Tegnell fick reda på att det finns inrapporterade misstänkta fall för personer över 65 år kan han inte svara på. Han "kommer inte ihåg", men uppger att det var efter Aftonbladet-intervjun som publicerades i lördags.

– Jag sa så här, och det kommer jag ihåg väldigt tydligt, att så vitt jag vet i det här läget så har inte jag fått information om fall över 65 år, säger han.


Är det inte dåligt att FHM inte haft den här informationen?

– Vi har i grunden kommunicerat precis det som är adekvat att kommunicera.


Men FHM har sagt fel sak?

– Vi har kommunicerat rätt sak även om det kan uppfattas på olika sätt, att risk-nytta-balansen, när man är över 65 år, väger ofantligt mycket över. På direkta frågor om risken inte finns över 65 så har vi sagt att det inte går att utesluta.


 FHM har sagt att det inte finns några inrapporterade fall över 65 år, men det stämmer ju inte?


– ... Några inrapporterade fall som vi har blivit uppmärksammade på, förtydligar Tegnell.


FHM borde väl ha den kunskapen?

– Vi behöver ha kunskapen över hur riskerna ser ut i olika åldersgrupper och det har vi.

Trots att informationen om de misstänkta fallen har varit känd sedan åtminstone 8 april hävdar Anders Tegnell att Folkhälsomyndigheten inte har missat något.

I stället menar statsepidemiologen att det är mycket möjligt att det har funnits kunskap om fallen på myndigheten under en längre tid, men att den informationen inte har spridits internt.

– Nej, vi har inte missat någonting. Den information som vi har haft tillgänglig, och som jag har haft tillgänglig när jag har fått frågan, den har varit sann. Jag har inte varit medveten om att det har funnits några fall över 65 och det har inte funnits information om det i de möten och rapporter som jag har suttit med på.

På onsdagen berättade Läkemedelsverket om det första svenska fallet med en person över 65 år – en kvinna i 70-årsåldern som drabbats av koagulationsrubbningen drygt en vecka efter att ha fått AZ-vaccinet.

Hittills har 429 000 svenskar fått vaccinet ifråga i Sverige, enligt Läkemedelsverkets senaste uppdatering.

Astra Zenecas vaccin

  • Astra Zenecas vaccin är ett av fyra vaccin som är godkända i Sverige mot sars-cov-2, det virus som orsakar covid-19.
  • Till skillnad från vaccinen från Pfizer-Biontech och Moderna är Astra Zenecas inte ett så kallat mRNA-vaccin.
  • I stället bygger tekniken på att en del av virusets arvsmassa förs in i cellen med hjälp av ett inaktiverat förkylningsvirus, som ursprungligen kommer från schimpanser, därav att Ryssland kallat vaccinet för ett "schimpansvaccin".
  • Två vaccindoser behövs.
  • Biverkningarna har varit överlag milda. I Storbritannien har man sett att vissa patienter fått smärta vid injektionsstället, huvudvärk och/eller trötthet. Det har rapporterats om vårdpersonal som fått sjukskriva sig efter vaccinering, men även där har det handlat om förväntade och milda biverkningar.