|

Natofrågan är inte svartvit

Henrik Othman. Zoom

Henrik Othman.

En utmaning är att det som ska utkristalliseras som ett svartvitt JA eller NEJ i själva verket handlar om ett antal skiftningar i grått.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

År 2025, i en obestämd framtid eller aldrig? En fråga där riksdagen har mandat att besluta­ ­eller något som måste underkastas en folk­omröstning? Natomedlemskapet har diskuterats flitigt under veckoslutets partidagar. Centern var på sin kongress först ut att nominera en presidentkandidat då man enhälligt utsåg partiets tidigare ordförande och statsministern åren 2003–2010, Matti Vanhanen. Vanhanen var också presidentkandidat 2006 då han kom trea med drygt 560 000 röster. Då utmanade han den sittande presidenten ­Halonen. Halonen satt kvar, och den starkaste ut­manaren, Samlingspartiets Sauli Niinistö, blev president först sex år senare. Nu är det mycket sannolikt att Vanhanen igen utmanar en sittande president. Om Niinistö ställer upp för omval ska det mycket till om en utmanare ska slå honom. Oavsett vilka som är med på upploppet väntas ­Nato bli en av de centrala frågorna i debatten. Matti Vanhanen slog under Centerns parti­kongress fast att presidentvalet 2018 också delvis blir ett Natoval. Lite paradoxalt säger han ändå (HS webb 13.6) att han inte ser någon större linjeskillnad mellan ­honom och Sauli Niinistö. Denne har varit försiktig med sina markeringar.­ Jo, Niinistö är klart västorienterad och vill söka samarbete med både Sverige, Nato och USA, men hur djupt det samarbetet ska vara uttalar han sig orakelmässigt om. På en punkt är han tydlig: Ska Finland söka om medlemskap i Nato måste detta förankras i en folkomröstning. Det vill också SFP:s nyvalda ordförande Anna-­Maja Henriksson. Partidagen i Åbo slog fast som mål att Finland ska vara Natomedlem 2025. I den säkerhets- och försvarspolitiska redo­görelsen från 2012 uteslöts möjligheten att söka om Natomedlemskap under den föregående rege­ringens regeringsperiod, en formulering Vanhanen inte gillar. ”Det lönar sig inte för Finland att utåt meddela­ hur länge något beslut är i kraft. Man måste bibehålla egen rörelsefrihet och möjlighet till över­väganden.” (HS 13.6) Det ger enligt Vanhanen också redskap att på­verka det internationella läget. Vanhanen visar, som Niinistö, statsmannamässighet i den här frågan. Det kan synas klokt i ett läge med många osäkerhetsfaktorer – men är det statsmannamässighet av vår tid? På SFP:s partidag efterlyste Anna-Maja Henriksson ställningstagande från den politiska ledningen­ om Nato. ”Också presidenten bör småningom säga vad han tycker”, sade Henriksson (ÖT 12.6). Henriksson är på rätt spår. Ett Natomedlemskap skulle innebära en radikal ändring av Finlands internationella position. Vi har i all tysthet glidit över från neutralitet till ­alliansfrihet. Ska också det begreppet lämpas över bord krävs ett klart stöd från folket. Samtidigt ska man komma ihåg att man gott kan sätta citationstecken kring ordet alliansfrihet – så långt inne är vi i samarbetet med Nato i allmänhet och USA i synnerhet att man kan diskutera huru­vida termen alls är relevant. Vi har redan minst en fot stadigt i Nato. Ska vi alltså folkomrösta krävs ett mycket tydligt beslutsunderlag där konsekvenserna av att stå ­utanför och gå med presenteras klart, tydligt och affektionsfritt. En utmaning är att det som ska utkristalliseras som ett svartvitt JA eller NEJ i själva verket handlar om ett antal skiftningar i grått. Men – som Henriksson slår fast – då ska också presidenten klart markera sin ståndpunkt i god tid. Orakelmässiga grubblerier räknas inte som en ståndpunkt. Den demokratiska strävan efter att förankra beslutet hos folket kan bli ett problem om vi ska följa­ en tes som ofta vädrats i Natodiskussionen – att Finland och Sverige bör gå i takt i eller utanför ­Nato. Ett ensamt Finland i kläm mellan Natolandet­ ­Sverige och Ryssland är något av ett skräck­scenario.

Kommentarer

Tyck till!

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt ger vi dig möjligheten att kommentera och diskutera den här artikeln. Håll dig till ämnet och håll god ton. Vårda ditt språk och respektera andra skribenter och personer i artikeln. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer som vi bedömer som olämpliga.
|

LEDARE: Influerare drar oss i skuldträsket

Sociala medier har bidragit till en övergripande förändring i vår syn på konsumtion. Numera köps allt fler prylar direkt på kredit.

Vill du läsa hela artikeln?

Obegränsad tillgång till webbnyheter och e-tidningen.

1 månad för 1 €

Mest läst senaste veckan