– Avtalet fungerar, det levererar vad gäller huvudmålet, som är att hålla Irans atomprogram under kontroll, säger EU:s utrikeschef Federica Mogherini.
På fredag väntar en ny tidsfrist för USA:s president Donald Trump, som var tredje månad ska informera kongressen om huruvida Iran följer uppgörelsen eller om sanktioner bör införas.
De straff som landet har riktat mot Iran för påstådd kärnvapenforskning har aldrig strukits av kongressen. I stället har presidenterna, tidigare Barack Obama och nu Trump, var tredje månad tillfälligt stoppat dem för att USA ska hålla sin del av avtalet.
Trump gillar inte kärnavtalet, men källor uppger för nyhetsbyråer att han ännu inte har bestämt sig kring hur han ska göra. Han har tidigare bett om att få slippa 90-dagarsuppdateringarna.
Även om USA drar sig ur har de andra parterna sagt sig vara beredda att fortsätta, så länge Iran uppfyller sina åtaganden. Men exempelvis europeiska banker och företag lär dra öronen åt sig då de riskerar att exkluderas från den amerikanska marknaden om de handlar med Iran, en rädsla som redan i dag påverkar affärsklimatet i förhållande till landet.
Kärnenergiavtalet
- Avtalet mellan Iran och P5+1-gruppen (USA, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Ryssland och Kina) slöts 2015 och ger internationell insyn i det iranska atomenergiprogrammet, som samtidigt bantas kraftigt. Uppgörelsen slöts efter att världen under flera år fruktat att Iran höll på att utveckla kärnvapen.
- Enligt avtalet ska centrifugverksamheten för anrikning av uran i Iran minskas med två tredjedelar. Dessutom öppnar Iran dörrarna till sina kärnteknikanläggningar, inklusive militära, för FN-inspektörer.