Luften i Tebourba har varit svår att andas den senaste tiden. Tidigare i veckan dog en medelålders man i oroligheter i samband med protester i staden, under vilka säkerhetsstyrkor har avlossat mängder med tårgas. Här klagar många av invånarna på arbetslöshet och tuffa levnadsvillkor.

– Det går inte att överleva på 500 dinarer (1 600 kronor) i månaden längre, och våra löner överstiger inte 400 dinarer, säger den 27-årige demonstranten Akrem till The New York Times.

2011 gav diktatorn Zine El Abidine Ben Ali vika för folkets vilja och flydde Tunisien. En ny konstitution och friare val gör att landet ofta lyfts fram som det mest "lyckade" demokratiexemplet efter folkresningarna som spred sig över Mellanöstern och Nordafrika med krav på förändring.

Men den tunisiska ekonomin har aldrig riktigt hämtat sig från de turbulenta proteståren, som inleddes i december 2010. I ett försök att minska det årliga budgetunderskottet – ett krav från långivaren Internationella valutafonden – har regeringen infört ett åtstramningspaket som har fått tunisierna att på nytt använda gatorna som ett sätt att visa sitt missnöje.

Vid årsskiftet trädde en ny budget i kraft som har resulterat i höjd skatt på allt från bensin till internettjänster och hotellrum. Premiärminister Youssef Chahed beskriver en extraordinär situation för landet, men hoppas att åtgärden ska stabilisera ekonomin och att 2018 ska vara "det sista svåra året för tunisierna".

Flera städer har skakats av återkommande protester i veckan. Flera hundra personer har gripits och tiotals har skadats i sammandrabbningar med säkerhetsstyrkor. Chahed säger att regeringen är redo att lyssna, men att demonstrationerna måste gå fredligt till och att de som vill protestera bör göra det på dagtid, och inte om kvällen eller natten.