– Man gör sina barn en björntjänst om man slentrianmässigt skjutsar dem till skolan när man egentligen inte behöver. Jag hoppas att min forskning kan bidra till att motivera till en förändring, säger Jessica Westman, doktor i psykologi vid Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet i Sverige.
Hon har nyligen disputerat med en avhandling om betydelsen av barns skolväg.
I sin doktorsavhandling visar Jessica Westman att barn som är aktiva på vägen till skolan – går, cyklar, åker buss, pratar med kompisar – är gladare, mår bättre och presterar bättre när de väl kommer till skolan.
Studien jämför hur olika sätt att ta sig till skolan och olika aktiviteter under vägen påverkar barnen och deras möjlighet att ta till sig undervisning när de väl kommer fram.
Barn som reser med bil är minst nöjda och blir på sämre humör, vilket också håller i sig under hela skoldagen. En observation i studien är också att flickor påverkades mer negativt av att resa med bil till skolan än vad pojkar gör.
– Barn som inte reser självständigt förlorar naturliga möjligheter att utforska sin närmiljö och att umgås med kompisar på egen hand. Man blir trygg av att utforska området där man bor utan föräldrarnas översyn, säger Jessica Westman.
– Vi behöver omvärdera barns skolresor. En skolresa är en möjlighet för barn och ungdomar att ägna sig åt aktiviteter som gör att de blir pigga och glada, vilket kan lägga grunden för hur man mår resten av dagen.
Jessica Westman ger råd till föräldrar om hur de bör tänka:
• Det bästa för barn är att ta sig till skolan tillsammans med kamrater, gärna gå eller cykla.
• Måste man ändå åka bil ska du som förälder se till att barnen har trevligt och roligt. Gör något kul så att barnet blir stimulerat under resan.
Dessa deltog i studien
- 245 föräldrar till barn i årskurs 4, 6 och 8 i värmländska skolor. Föräldrarna angav i vilken utsträckning olika skäl påverkar deras val att skjutsa barnen till skolan med bil.
- 237 barn (varav 101 flickor) från årskurs 4 i Staffanstorp, Skåne. Barnen förde resdagbok över alla resor de gjorde under en vecka. I dagboken beskrev de vart de reste, vilka färdmedel de använde, sitt humör under resan (som skattades som ledsen/glad och trött/pigg), vilka aktiviteter de ägnat sig åt när de kom fram samt deras upplevelser av dessa aktiviteter.
- 345 barn från årskurs 4, 6 och 8 i Värmland. Istället för resdagbok skattade barnen sitt humör, hur nöjda de var med resan, resedetaljer samt gjorde ett ordflödestest direkt vid ankomst i skolan.