Tanken var att det framtvingade nyvalet före jul skulle lösa den utdragna konflikten. Men det slutade i status quo: självständighetsivrarna behöll en knapp majoritet i det katalanska parlamentet.

Och positionerna är minst lika låsta som efter den katalanska självständighetsförklaringen i slutet av oktober, vilken fick centralregeringen att avsätta Puigdemonts styre och ta full kontroll över regionen.


Puigdemonts valallians insisterar nu på att återigen svära in honom som regionpresident. Kruxet är att han befinner sig i exil i Bryssel, för att undkomma den arresteringsorder som väntar honom i Spanien.

Inga problem, hävdar Tillsammans för Katalonien, som lovat att hitta ett sätt att installera Puigdemont utan att han behöver vara närvarande.

Troliga alternativ är att han deltar via videolänk eller ett ombud – vilket Madrid vägrar acceptera.

– Regeringen skulle dra varje sådant trick inför domstol, utan att tveka, sade regeringens talesperson Íñigo Méndez de Vigo i slutet av förra veckan.


Det katalanska parlamentets regelverk slår fast att regionpresidenten måste "presentera sitt regeringsprogram för parlamentet". Enligt regeringen innebär det att hen måste närvara fysiskt vid sin installation. Det anser även regionparlamentets egna juridiska experter, enligt uppgifter i spanska medier.

Separatisterna håller inte med och hävdar att det är upp till ledamöterna, eller parlamentets talman, att tolka reglerna. Den senare utses på onsdag när det nyvalda regionparlamentet sammanträder för första gången.

Senast den sista januari ska sedan Kataloniens nya ledare sväras in.

– Vi är övertygade om att Puigdemont den 31 januari kommer att vara alla katalaners president, sade Tillsammans för Kataloniens kampanjchef Elsa Artadi i fredags.


Separatisterna kan dock få svårt att fylla tillräckligt många stolar i parlamentet för att kunna utnyttja sin majoritet. Åtta av dess ledamöter är antingen i exil eller sitter fängslade i Spanien anklagade för bland annat uppror på grund av sin delaktighet i självständighetsprocessen.

Högsta domstolen har bestämt att de fängslade politikerna – bland dem separatistprofilen och rörelsens andraval till regionpresident, Oriol Junqueras – inte kommer att få permission för att närvara i parlamentet. Domstolen öppnar dock för att de kan få delegera sin rösträtt till någon annan. Men det är ännu oklart vad som kommer att hända med mandaten för ledamöterna i exil.


Själv har Puigdemont aldrig slutat se sig som Kataloniens rättmätige ledare.

Häromdagen twittrade han ut länken till en hemsida prydd med den katalanska regeringens officiella symbol, och där hans avsatta styre beskrivs som "Kataloniens legitima regering".

Bakgrund: Katalonienkrisen

  • Den 1 oktober höll Katalonien en folkomröstning om huruvida regionen ska fortsätta vara en del av Spanien eller bryta sig ur och bli självständigt. Av de 42,3 procent av de röstberättigade som röstade sade 90 procent ja till självständighet.
  • Folkomröstningen hade olagligförklarats av författningsdomstolen, och valdagen var stundtals våldsam när polis försökte hindra väljare från att rösta.
  • Den 27 oktober röstade regionparlamentet igenom en självständighetsförklaring.
  • Centralregeringen reagerade genom att, med stöd i konstitutionens artikel 155, att avsätta regionregeringen och upplösa regionparlamentet. Nyval utlystes till den 21 december.
  • Flera ministrar och andra delaktiga i självständighetsrörelsen har häktats eller har en arresteringsorder mot sig misstänkta för bland annat uppvigling och uppror. Bland dem den avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont, som bedrev sin valkampanj från exil i Bryssel.
  • Hans Tillsammans för Katalonien blev näst största parti i nyvalet med 21,6 procent av rösterna. Tillsammans med det andra stora separatistiska partiet ERC (21,4 procent) och det lilla vänsterradikala CUP (4,5 procent) fick självständighetsivrarna återigen knapp majoritet i parlamentet.