– Det ligger kvar på ett fortsatt förhöjt hot för det kommande året. Det innebär att det finns en risk för att det ska inträffa ett terrorattentat, säger Thornberg som är den som formellt fattar beslutet om hotnivån.

Han säger att "man alltid hoppas" att man ska kunna fatta beslut om att sänka nivån. Men den samlade kunskapen och inhämtningen av underrättelser landar i slutsatsen att hålla fast vid den nivå som i gällt sedan 2010, med något undantag. Det motsvarar en trea på en femgradig skala.

TT: Vad är det typiska hotet?

– Våldsbejakande islamistisk extremism är den största sannolikheten. Men det finns också en risk för terrorattentat från andra individer, från yttersta högern eller yttersta vänstern, det vill säga från vit makt-miljön eller autonoma, säger Thornberg.

På frågan om vilken form av attentat som det är störst risk för, från islamistisk extremism, säger han att det är attentat av enskilda gärningsmän med relativt enkla medel.

– I likhet med vad vi såg på Drottninggatan, säger Thornberg.

Underlaget för beslutet tas fram av Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) – ett organ där personal från Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten samråder. NCT gör "strategiska bedömningar" av terrorhotet mot Sverige och svenska intressen på kort och lång sikt.