Det tvåhundra år gamla företaget tvingades i likvidation klockan 07 imorse svensk tid. Detta efter att man misslyckats med att nå en överenskommelse om ett räddningspaket i samtal med långivare och representanter för regeringen.

Oppositionen och fackföreningar har pressat på för att skattebetalarna inte ska behöva rädda företaget.

Carillion har dragit på sig massiva skulder på minst 2,2 miljarder pund efter bland annat stora kontraktsförseningar.

Långivarna har sagt nej till mer pengar.

– Under de senaste dagarna har vi varit oförmögna att säkra finansieringen för att stötta upp vår affärsplan och det är med djupaste sorg vi nått fram till detta beslut, säger styrelseordföranden Philip Green om likvidationen.

Kollapsen innebär ett tungt slag för regeringen, som kallat till krismöte. Staten har lagt ut hela 450 projekt på Carillion – däribland byggande och underhåll av sjukhus, skolor, försvarsanläggningar och en höghastighetsbana – och tvingas nu gå in och garantera finansieringen av den offentliga servicen.

Men de som är anställda hos privata underleverantörer till Carillion kommer endast att få sina löner betalda av staten under 48 timmar, uppger regeringen.

Oppositionspartiet Labour kritiserar premiärminister Theresa Mays regering för att kontrakt till ett värde av 1,2 miljarder pund tecknats med Carillion efter att bolaget hamnade i ekonomiska trångmål i juli i fjol. Totalt rör det sig om åtta kontrakt under den perioden, uppger en talesperson för premiärministern.

Bolaget har cirka 43 000 anställda världen över, varav 20 000 i Storbritannien. Kollapsen lär även drabba Carillions underleverantörer liksom landets största banker.

Oppositionen ifrågasätter också att Storbritannien lagt ut så stora delar av sin offentliga service på privata företag.

Privatiseringarna inleddes i slutet av 80-talet under konservativa Margaret Thatchers styre, men fortsatte även under Tony Blair och Gordon Browns Labour-styren.