"Det handlar om ett mycket ovanligt och extremt grovt fall, som haft tragiska följder för Kim Wall och hennes anhöriga. Intresset för målet är väldigt stort, men vi hoppas på mediernas förståelse för att fallets övriga bevis läggs fram i rätten och inte i pressen", säger specialåklagaren Jakob Buch-Jepsen i ett pressmeddelande.

Mordet har skett efter planering och förberedelse, enligt åtalet som även rör brott mot griftefrid och sexbrott av särskilt grov karaktär.

Fyra månader har gått sedan Kim Wall följde med Peter Madsen i ubåten för att skriva ett reportage, men det var bara Madsen som kom i land dagen därpå. Ubåten sänktes i Öresund och Kim Wall var försvunnen. Sökinsatser drog i gång och i slutet av augusti hittades Kim Wall död.

Torson (bålen) hittades vid Amagers sydvästkust den 21 augusti, men outtröttligt har likhundar markerat i Kögebukten och dykare har gjort fynd efter fynd.

Förutom flera kvarlevor har Kim Walls kläder, en såg och en kniv hittats under den flera månader långa sökinsatsen till havs. Så sent som i slutet av november hittade dykare två armar under loppet av drygt en vecka – i båda fallen var armarna nedtyngda i vattnet med hjälp av rördelar, precis som vid tidigare fynd i området.

– "Raket-Madsen" avgår med döden den 10 augusti, sade Peter Madsen vid ett av många tillfällen när han pratade om sig själv i tredje person. Det var vid den första häktningsförhandlingen med öppna dörrar, då han förklarade att hans värld rasade samman detta datum.

Han beskrev det som en olyckshändelse och påstod att Kim Wall dog när hon fick en 70 kilo tung lucka i huvudet, men Madsens berättelse har ändrats flera gångar i takt med att Köpenhamnspolisen gjort genombrott i utredningen.

Från allra första början påstod Madsen att han släppt av Wall på land efter en reportageresa med ubåten den 10 augusti, och efter förklaringen om ubåtsluckan kom ännu en förklaring. Fyndet av Walls huvud, som inte hade frakturer på kraniet, visar att häktade Peter Madsens förklaring om luckan kan omkullkastas.

Vid ett polisförhör i oktober erkände Madsen styckning av kroppen och att kvarlevorna kastats i Kögebukten, men han nekade till mord och den senaste misstanken om sexbrott.

Åklagarmyndigheten kommer att yrka på att Madsen döms till livstids fängelse i första hand. I andra hand yrkas på förvaring, ett tidsobestämt fängelsestraff.

Åtta rättegångsdagar är redan inbokade i byrettens sal 60 – med ett första tillfälle den 8 mars.

Fakta: Ubåtsfallet

  • Den svenska journalisten Kim Wall skulle göra ett reportage om den danske ubåtsbyggaren Peter Madsen ombord på hans farkost. Sedan den 12 augusti har Madsen suttit häktad misstänkt för mord på Wall och sexbrott under särskilt försvårande omständigheter.
  • Drygt en vecka efter det att Wall anmälts försvunnen och ubåten sjunkit i Kögebukten hittas en torso (bål) från en kvinna i vattnet vid Amagers sydkust, som är en del av Köpenhamn. Torson kommer från Kim Wall, visar en dna-analys.
  • Lördagen den 7 oktober meddelar Köpenhamnspolisen att man hittat huvudet och andra kvarlevor efter Kim Wall i flera plastpåsar.
  • Tisdagen den 21 november uppger polisen att en arm hittats i Kögebukten. Armen tros vara en kvarleva från Kim Wall.
  • Onsdagen den 29 november: Polisen går ut med att ytterligare en arm hittats i Kögebukten.


Fakta: Juryrättegång

  • Peter Madsen kommer i Köpenhamns byret (tingsrätt) att ställas inför en rättegång med jurymedlemmar. Det sker när en person misstänks för ett brott som kan ge mer än fyra års fängelse. Narkotikabrott är undantaget. Sex jurymedlemmar och tre juristdomare är med under förhandlingen.
  • Jurymedlemmarna (18–70 år) lottas fram från en lista som kommunerna i Danmark skickar in vart fjärde år. Det handlar om helt vanliga medborgare. Det kan finnas politiker bland dem, men det är bara en tillfällighet. Personer på listan är förpliktigade att delta.
  • För en fällande dom i byretten ska fyra av sex jurymedlemmar och två av tre juristdomare rösta för att personen är skyldig.
  • När straffet ska bestämmas har varje jurymedlem en röst medan juristdomarna har två röster vardera. En majoritet av rösterna ska stå bakom det straff som utdöms.
  • Källa: Jens Bech Stausbøll, domare vid Köpenhamns tingsrätt (byret).