|

Oklart var Sverige ska förvara använt kärnbränsle

NyhetsbildZoom
Forsmark kärnkraftsverk i Sverige. Foto: TT
Kärnkraftsindustrin får bakläxa på sin ansökan om slutförvar av det svenska kärnavfallet. Mark- och miljödomstolen i Sverige anser att det fortfarande finns osäkerheter om inkapslingen av avfallet.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

På kärnkraftsindustrins bolag Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) konstaterar man att domstolen gett sitt godkännande till nästan allt i ansökan – utom för kopparkapslarna där avfallet ska placeras.

– Det är klart att det finns en besvikelse hos vår personal som har jobbat med den här frågan i många år, säger Eva Halldén, vd för SKB.

Det har gått sju år sedan SKB lämnade in sin ansökan om slutförvar i Forsmark i Sverige.

Sedan dess har domstolen grunnat på ärendet, och nu har man kommit fram till att det behövs ytterligare underlag för att förvaret ska kunna anses säkert.

– Vi anser att SKB:s utredning är gedigen, men det finns fortfarande osäkerheter om kopparkapslarnas förmåga att innesluta avfallet på mycket lång sikt, säger Anders Lillienau, rättens ordförande.

Kopparkapslarna är en av tre säkerhetsbarriärer som ska förhindra att avfallet skadar omgivningen. De andra två är bentonitlera som ska omsluta kapslarna, samt själva urberget dit kapslarna ska sänkas ner.

Enligt domstolen, som avgav sitt yttrande på tisdagen, är det oklart hur mycket korrosion, frätning, kapslarna tål. Därför vill man ha ytterligare underlag.

Samtidigt drar den svenska statliga Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) en annorlunda slutsats än domstolen och ger i princip grönt ljus för slutförvaring av kärnavfall i Forsmark.

SSM anser att SKB lyckats visa att man har förutsättningar att uppfylla alla krav på en strålsäker slutförvaring.

Eva Halldén är nöjd med SSM:s utlåtande. Vissa frågor efterlyser myndigheten fortfarande svar på och dessa arbetar SKB med just nu, enligt Halldén.

– När vi lämnat det underlag som SSM efterfrågar är vi övertygade om att regeringen kommer att kunna godkänna slutförvaret, säger hon.

Domstolen yttrar sig också över riskerna för skador på naturen i området runt Forsmark. Området är sedan tidigare klassat som riksintressant.

– Men vi bedömer att riksintresset för slutförvar väger tyngre än riksintresset för naturområdet, säger Lillienau.

Hela frågan flyttas nu över till den svenska regeringens bord som får ta ställning till hur processen ska fortsätta.

Inom stora delar av miljörörelsen ses domstolens yttrande som en enorm framgång.

De anser att berggrunden i Forsmark, där kärnavfallet är tänkt att förvaras, är olämplig. De menar också att ett oberoende organ, och inte SKB, borde ha utrett slutförvaret.

– Jag är överraskad och väldigt glad. Det här är helt klart en fantastisk seger för oss. Vi har hela tiden kritiserat den metod som SKB vill använda, säger Rebecca Nordenstam, miljöjurist på Naturskyddsföreningen i Sverige.

Slutförvaret av kärnavfallet

  • För sju år sedan, på våren 2011, lämnade kärnkraftindustrins bolag Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) in sin ansökan om tillstånd till slutförvaring av det svenska utbrända kärnbränslet och kärnavfallet.
  • Ansökan omfattar två anläggningar, en inkapslingsanläggning i Oskarshamn, och en slutförvarsanläggning i Forsmark i Sverige.
  • Totalt ska 12 000 ton kärnavfall deponeras i 6 000 kopparkapslar på cirka 500 meters djup i det svenska urberget.
  • Metoden bygger på tre säkerhetsbarriärer: kapslarna som har ett 50 mm tjockt kopparhölje, bentonitlera som omger kapslarna, samt själva berget i Forsmark.
  • Anläggandet av slutförvaret beräknas ta cirka 70 år.
  • Källa: Mark- och miljödomstolen i Sverige, SKB

Jag rekommenderar artikeln
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan