För att gå vidare behöver kommissionen nu få stöd från minst fyra femtedelar av övriga EU-länder.
– I dag kommer Timmermans att lägga det formella förslaget på rådets bord och ge en information om hur långt man har kommit, konstaterar Sveriges EU-minister Ann Linde (S) på väg in till dagens Polen-diskussion i Bryssel.
Själva omröstningen om att gå vidare till nästa steg lär dock dröja ytterligare. Polen har fortfarande på sig fram till den 20 mars att svara på kommissionens varning från december och före det väntas inget beslut.
Samtidigt lever hoppet om att tvisten kan lösas med förhandlingar.
– Det vi hoppas mest på är att Polen faktiskt ändrar sig. Det som är nytt är att Polen nu faktiskt har börjat en riktig dialog med kommissionen. Det är verkligen i sista stund. Den dialogen borde ha börjat för ett år sedan, säger Linde i Bryssel.
Om inte Polen ger med sig riskerar landet att i slutändan bli av med sin rösträtt i EU-sammanhang på grund av EU-kommissionens missnöje med polska förändringar inom domstolssystemet.
EU:s process mot Polen
- I artikel 7 i EU:s Lissabonfördrag fastställs att en majoritet i EU-kommissionen, EU-parlamentet eller bland medlemsländerna kan dra igång ett särskilt förfarande när det finns "en klar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter värdena i artikel 2".
- Det som nämns i artikel 2 är bland annat "respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter".
- I artikel 7 stipuleras fyra steg:
- 1) fastställande att det finns "en klar risk" för att ett land åsidosätter värdena. Behöver göras av minst fyra femtedelar av övriga EU-länder.
- 2) fastställande att ett land verkligen åsidosätter värdena. Ska göras enhälligt av samtliga övriga EU-länder utom det utpekade landet.
- 3) beslut att tillfälligt upphäva exempelvis landets rösträtt. Måste också göras enhälligt.
- 4) beslut att ändra eller återkalla tidigare åtgärder.
- Källa: Lissabonfördraget