Själv var Lily Schoonover på körresa i Italien när massakern ägde rum. Men hennes skolkompis David Catz, som sitter bredvid oss på kaféet i Bethesda i Maryland, var i skolan och fick pushnotiserna i sin telefon.
– Jag tänkte "inte igen". Det är så otroligt sorgligt, säger han.
Flera av deras vänner hade kompisar på skolan i Florida och berättelserna om skräck och förtvivlan spred sig snabbt. På deras egen skola, Georgetown Day School i Washington DC, ordnades en samling där rektorn läste upp namnen på offren i Parkland.
Säkerheten skärptes, såtillvida att alla elever nu måste ringa på en klocka och visa sig för säkerhetsvakten genom skolans glasdörr innan de släpps in. Till skillnad från många andra skolor i närheten har de dock inte poliser på skolområdet.
– Vi har tre väktare på 500 studenter. Men om en gärningsman verkligen vill så är det nog inte svårt att skjuta igenom glasdörren, resonerar Schoonover.
Hon, Catz och vännen Rasheed Conteh – som också ansluter vid fikabordet – går sista året i high school, vilket ungefär motsvarar gymnasiet. De tillhör en generation som hört talas om skolskjutningar i hela sitt liv och som vant sig vid säkerhetsövningar.
– Floridaskjutningen kom inte som någon chock. Sådant är vardag för oss, vilket i sig är helt galet, konstaterar Conteh lågmält.
– Jag är emot skjutvapen, men med så många i omlopp i USA förstår jag att folk känner sig otrygga och vill ha dem.
Lily Schoonover beskriver själv sin inställning som "radikal". Hon anser att ingen i samhället ska ha skjutvapen utom möjligen militären. Och hon ogillar att rätten att bära vapen är grundlagsskyddad och beskrivs som just en rättighet.
David Catz tycker tvärtom: Skjutvapen behövs i självförsvarssyfte, att ha tillgång till de bästa vapnen är inget mindre än en rättighet, hävdar han och berättar om hur han som tioåring började vapenträna på skjutbanor i Maryland.
– Skyll inte våldet i USA på vapnen. Chicago har några av landets hårdaste vapenlagar men där är det ändå otroligt våldsamt, säger Catz.
En intensiv diskussion som spänner över bakgrundskontroller, kvinnors vapenköp och huruvida klasskillnader kan speglas i vapeninnehav bryter ut. Om rätten att bära vapen tas bort (vilket är en komplicerad juridisk process som skulle ta flera år) så skulle inbördeskrig bryta ut, varnar Catz som i framtiden hoppas bli diplomat. Schoonover, som vill bli medborgarrättsadvokat, säger att det är fel att inte angripa problemets rot som är vapnen.
Emellanåt låter eleverna som de grälande politikerna i USA:s kongress, men något vänligare. Och de möts i åsikten att landets skolor måste bli säkrare. Den stora frågan är hur?
Representanthuset godkände nyligen ett lagförslag om utökade medel för bland annat metalldetektorer och lås på skolor, men politikerna har inte kunnat enas om utökade bakgrundskontroller eller förbud för vissa automatvapen – något trion vid bordet i stort stödjer. Catz tycker att alla som arbetar på skolor ska utbildas i första hjälpen.
Frågan om lärare ska vara beväpnade får alla att skruva på sig.
– Konstig tanke ändå, att en lärare skulle ta en kula för mig eller skjuta någon för min skull, säger Rasheed Conteh som i framtiden vill flytta från USA och siktar på att bli fotograf.
– Det måste vara upp till varje skola, varje lärare, att fatta ett sådant beslut, säger Catz.
På lördag tänker både Schoonover och Conteh skrika ut sin avsky mot vapen vid demonstrationen i USA:s huvudstad. Och Catz?
– Jag får väl sälla mig till motdemonstranterna, ler han.
