– Låt våra röster bli vårt bästa vapen, sade en av demonstranterna till nyhetsbyrån AFP några timmar innan den officiella marschen skulle starta.
Utöver huvuddemonstrationen i Washington väntas över 800 manifestationer på andra platser i USA och internationellt. Bland annat samlades en stor grupp demonstranter utanför FN-högkvarteret i Genève i Schweiz på lördagen.
Organisatörerna, varav flertalet ska rösta för första gången i höstens mellanårsval till kongressen, hoppas visa på styrka och enighet kring sina krav. De vill bland annat att "de vuxna" i kongressen ska anta en lag som förbjuder de automatvapen som ofta används vid masskjutningar. Begränsad försäljning av ammunition och skärpta bakgrundskontroller vid vapenköp finns också bland elevernas krav.
Efter Floridaskjutningen öppnade president Donald Trump för något striktare vapenlagar och i fredags meddelade justitiedepartementet ett förslag till nytt regelverk för att förbjuda så kallade bump stocks, det vill säga tillbehör som gör att halvautomatiska vapen fungerar som helautomatiska. Men flertalet marschdeltagare och aktivister vill gå längre än så för att få säkrare skolor och en hårdare vapenkontroll.
– Denna fråga kommer att bli nummer ett i landet. Inte bara för att jag vill det utan för att jag vet att också ni vill det, sade Alfonso Calderon, en av eleverna vid skolan i Parkland i Florida, vid ett av många arrangemang som hölls innan demonstrationen drog i gång i den amerikanska huvudstaden.
Fakta: USA och vapen
- Amerikaners rätt att bära vapen slås fast i det andra tillägget till USA:s författning, som antogs 1791. Denna rätt bekräftades som en "garanti av den personliga rätten att äga ett vapen" i ett beslut av USA:s högsta domstol 2008.
- Landets delstater har dock olika lagar när det gäller försäljning (eller begränsning av försäljning), registrering, förvaring, åldersgränser och annat som rör vapeninnehav.
- Generellt anses republikanska politiker vara mer vapenvänliga medan flera demokrater har försökt skärpa vapenlagarna. En viktig aktör i sammanhanget är den mäktiga vapenlobby-organisationen National Rifle Association (NRA).
- I oktober i fjol uppgav 42 procent av amerikanerna att det fanns ett skjutvapen i deras hem, enligt opinionsinstitutet Gallup. 28 procent vill se en lag som förbjuder handeldvapen, utom för polis och liknande yrkesgrupper, medan 71 procent är emot en sådan lag.
- Källor: The New York Times, NRA.org, Gallup med flera (TT)
Bakgrund: Skottdåd på skolor i USA
- Sedan årsskiftet har över 20 skolskjutningar ägt rum i USA. Den som krävt flest offer var masskjutningen i Parkland i Florida i februari då 17 människor dödades.
- Här är några andra uppmärksammade skolskjutningar i USA:
- I december 2017 sköts två tonåriga elever på Aztec High School i New Mexico till döds. Även gärningspersonen dödades.
- I oktober 2015 dödades en person och två skadades i en skottlossning på Tennessee State University i Nashville.
- I oktober 2014 skickade en 15-årig pojke sms till skolkamrater och bjöd in till ett möte i matsalen på skolan i Marysville nära Seattle i Washington i nordväst. Efter att ha skjutit mot de inbjudna tog han sitt eget liv. Tre av de skjutna dog.
- I december 2012 trängde sig 20-årige Adam Lanza in i grundskolan Sandy Hook i Newtown i Connecticut och sköt ihjäl 20 små barn och sex vuxna. Lanza mördade även sin mor innan han begick självmord.
- I april 2007 sköt en 23-årig student ihjäl 33 elever och anställda vid universitetet Virginia Tech i Blacksburg, Virginia, och tog sedan sitt liv.
- I mars 2005 dödades tio personer, fem av dem elever, i indianreservatet Red Lake i Minnesota. Den 16-årige gärningsmannen tog sitt liv.
- I april 1999 sköt två tonåringar ihjäl tolv elever och en lärare på Columbine High School i Colorado innan de tog sina egna liv. (TT)