Zarif säger att Iran inte försöker förvärva en atombomb, men att Teherans "troliga" svar på om USA drar sig ur avtalet, skulle vara att återuppta produktionen av anrikat uran – en viktig ingrediens för att producera en bomb.
– Amerika skulle aldrig ha fruktat att Iran skulle producera en atombomb, men vi kommer att kraftfullt att gå vidare med vår nukleära anrikning, säger han.
Kärnavtalet innebär att Iran ska reglera sitt kärnenergiprogram mot att slippa sanktioner. USA:s president Donald Trump har ställt krav på att få tillstånd ändringar i avtalet innan den 12 maj, då han måste lämna besked till kongressen om huruvida han tänker förlänga avtalet som han länge har varit motståndare till.
Fakta: Kärnenergiavtalet
- Avtalet mellan Iran och P5+1-gruppen (USA, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Ryssland och Kina) slöts 2015 och ger internationell insyn i det iranska atomenergiprogrammet, som samtidigt bantas kraftigt. Uppgörelsen slöts efter att världen under flera år fruktat att Iran höll på att utveckla kärnvapen.
- Enligt avtalet minskas Irans centrifuger för anrikning av uran med två tredjedelar. Dessutom öppnar Iran dörrarna till sina kärnteknikanläggningar, inklusive militära, för FN-inspektörer.
- FN:s tidigare sanktioner återupprättas inom 65 dagar om avtalet bryts. FN:s vapenembargo finns kvar under fem år efter att avtalet skrevs på.
- Sanktioner mot iranska köp av robotteknik ska inte upphävas förrän efter åtta år. I utbyte mot detta hävs de internationella ekonomiska sanktionerna mot Iran. (TT)