Balkanländer i maratonlopp mot EU

Den 29 mars 2019 förvandlas EU-28 till EU-27. Drygt tio procent av befolkningen och 15 procent av BNP försvinner när Storbritannien kastar loss för att klara sig på egen hand.

I Bryssel har det dock redan länge funderats på vem man kan slänga in i stället.

– Jag är övertygad om att EU är det bästa hoppet för en bra framtid för era medborgare, talade permanente rådsordföranden Donald Tusk på besök i Makedoniens huvudstad Skopje i slutet av april.

Då hade Tusk på fyra dagar gjort ett eget Balkan Runt – från Albanien till Makedonien, via Montenegro, Serbien, Kosovo och Bosnien-Hercegovina – som förberedelse inför det toppmöte med de sex länderna som EU:s stats- och regeringschefer håller i Sofia den 18 maj.

Utvidgningsanhängarna har länge tryckt på för att få ny fart i diskussionerna med västra Balkan.

Svenske EU-parlamentsledamoten Jasenko Selimovic (L) kan ge en rad argument för medlemskap, bland annat för att minska risken för nya väpnade konflikter mellan länderna i sig.

Men det handlar också om att mota ett växande ryskt intresse i området.

– De är väldigt mycket där och försöker blockera oss på alla sätt, säger Selimovic vid en träff med svenska journalister i Strasbourg.

Efter flera år av fokus på ett land som vill lämna EU – Storbritannien – är det dessutom tacksamt för EU-vännerna att det finns länder som vill gå med.

– Plötsligt har de här länderna börjat rädda vår status och legitimitet, säger Selimovic.

Toppmötet i Sofia handlar dock inte om EU-medlemskap – åtminstone inte än.

Från EU:s sida har tydligt uttalats att 2025 är det år som det tidigast kan bli tal om en ny utvidgning.

Många enstaka EU-länder är dessutom klart skeptiska till att utöka EU-klubben innan den fungerar bättre.

– Jag vill inte ha ett Balkan som vänder sig mot Turkiet eller Ryssland, men inte heller ett EU som redan har svårigheter med 28 eller 27 (medlemmar) och då bestämmer sig för att galoppera iväg till att bli 30 eller 32 i morgon, med samma regler, talade Frankrikes president Emmanuel Macron i EU-parlamentet i april.

Vid toppmötet i Sofia väntas framför allt vackra ord och löften om satsningar på bättre kommunikationer, utbildningsutbyte och slopad roaming som sätt för att knyta länderna närmare till EU.

Samtidigt betonas att de styrande i området också verkligen måste visa att de vill vara med i EU och att genomföra de juridiska och ekonomiska reformer som krävs.

– Vi måste förstå att vi inte har blivit inbjudna att gå med i EU. Det är vårt eget politiska beslut. Ibland hörs tämligen diffusa budskap som förvirrar och får folk att undra vad regeringarna i regionen egentligen vill och om de är för EU eller emot, säger Srdjan Majstorovic från den serbiska tankesmedjan CEP på ett seminarium i Bryssel.

Han räknar med att det fortsatt dröjer innan Balkan är redo.

– Det här är en lång process. Det kommer att vara ett maraton, säger Majstorovic.