|

Från viral vendetta till bikt

ÖT:s recensent tycker sig kunna märka att Ted Forsström och Kaj Korkea-aho har skrivit sin andra Zoo-bok efter #metoo. Men humorn är fortfarande pubertal. Zoom
Foto: Niklas Sandstrom

ÖT:s recensent tycker sig kunna märka att Ted Forsström och Kaj Korkea-aho har skrivit sin andra Zoo-bok efter #metoo. Men humorn är fortfarande pubertal.

Annette Kronholm-Cederberg har läst andra delen om Atlas - dags för bot och bättring i Forsströms och Korkea-ahos djurpark.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Innan du fortsätter...

Tack vare våra prenumeranter kan vi fortsätta leverera kvalitativa lokalnyheter. Bli prenumerant du också!

1 månad för 1€ Fortsätt till artikeln

LITTERATUR

  • "ZOO! #2: Hjärtattack". Bok för barn och unga. Författare: Kaj Korkea-aho och Ted Forsström. Illustratör: Pentti Otsamo. Omslag: Nina Grönlund. Förlaget 2018. Sidor 230.

I första delen är åttondeklassisten Atlas insnöad på webcomic och en nobody. Nu är hans kurva på stigande beträffande såväl karriär som brudar. Som invald i skolstyrelsen får Atlas position och makt. Plötsligt flockas flickorna kring honom. En klassisk catfight om skolans coolaste kille vecklas ut.

I "ZOO! #2 Hjärtattack" fortsätter Ted Forsström och Kaj Korkea-aho sin odyssé genom tonårsangst; "och hon sa och han sa" och blicken hamnade här och handen där. Den första delen bjöd på en intrigspeedad berättelse där högstadieskolan var ett zoo fyllt med primitiva varelser. Konflikter planterades i rasande tempo, upplösningarna uteblev. Å andra sidan är det så seriegenren fungerar.

Zoom

Pentti Otsamos illustrationer går i dialog med texten. Foto: Pentti Otsamo/Förlaget


Pentti Otsamos illustrationer har nu utvecklats och går i tätare i dialog med texten. Atlas seriestrippar, listor, diagram och karikatyrer expanderar textens dramaturgi istället för att göra den spretig. Chattrådarna är ofta fyndiga och en autentisk gestaltning av samtida dialog.
Annons
"Det största problemet ligger i synen på flickan. Objektifieringen av flickkroppen är rätt genomgående med "vanligt hjärndöd-penis-stuff"."

De visuella intentionerna påminner om Jeff Kinneys i världssuccén "Dagbok för alla mina fans", nämligen att tilltala den icke-läsande 13-åringen. Humorn befinner sig fortfarande på en ytterst pubertal nivå. Det största problemet ligger i synen på flickan. Objektifieringen av flickkroppen är rätt genomgående med "vanligt hjärndöd-penis-stuff". Det enda snoppen tänker på är "1. BRÖST, 2. BRÖST, 3. BEACHVOLLEY+BRÖST".

Zoom

En av Pentti Otsamos illustrationer i Kaj Korkea-ahos och Ted Forsströms bok "ZOO! #2: Hjärtattack", som rymmer en något problematisk syn på flickan. Foto: Pentti Otsamo/Förlaget


Flickorna växer från kollektiv massa till individuellt agerande karaktärer. Snokaren Felicia, smarta Sara-Lih, blondiebruden Tessie tar för sig. Samtidigt som Atlas befinner sig i högstadiekillens våta dröm, är han mer förvirrad än någonsin. I ambivalensen och det känslomässiga kaoset visar serien sin potential, att blotta pojken som fenomen. Forsström och Korkea-aho drar ner på övervarven och landar i pojkars sårbarhet och skörhet.

Det finns många knutar att reda upp efter ettan. Framför allt en konflikt bär på allvarliga betänkligheter. Skolans mest testosteronstinna fotbollskillar hänger upp en mobiltelefon på invatoaletten. Uppdraget är att utreda den nyanlända indierns verkliga kön. Är den androgyna Dharampreet pojke eller flicka? Videon på den redan dubbelt utsatta sprids som en löpeld på nätet. Vuxeninslaget uteblir, repressalierna likaså. I början av tvåan delas straffet ut, men fortfarande saknas en klok vuxenröst som motiverar pojkarnas treveckorsrelegering.

"Låt gå att lärarna framställs som infantila med nyckelrepliken "MUN FAST!". Där kunde finnas en kurator eller en vaktmästare, en förälder eller farmor utrustad med vuxentillit."

Moralpaniken slår till i tvåan. Offentlig bikt och privata bekännelser i Källarkontoret blir vändpunkter. Polletterna trillar ner i rasande tempo och bitarna lägger sig snällt i det politiskt korrekta pusslet. Frågan är om lösningarna blir för tillrättalagda och icke-trovärdiga. Ettans primitiva djurpark förvandlas i ett trollslag till en katedral för bikt.

Zoom

En av Pentti Otsamos illustrationer i boken "ZOO! #2: Hjärtattack". Foto: Pentti Otsamo/Förlaget


Inte heller ungdomslitteraturen går fri från problematisering av det görbara beträffande synen på genus, rätten till den egna kroppen och sexuell identitet. Speciellt inte efter senaste höst och metoo. Lösningen är knappast dogmatisk moral och pekfingerhöttande, ett svalt vuxenetos hade inte skadat. Låt gå att lärarna framställs som infantila med nyckelrepliken "MUN FAST!". Där kunde finnas en kurator eller en vaktmästare, en förälder eller farmor utrustad med vuxentillit.

Det finns ett före och ett efter metoo. Jag tycker mig se att ettan är skriven före, tvåan efter. Gott så. Atlas är på rätt väg.

Kommentarer

Tyck till!

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt ger vi dig möjligheten att kommentera och diskutera den här artikeln. Håll dig till ämnet och håll god ton. Vårda ditt språk och respektera andra skribenter och personer i artikeln. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer som vi bedömer som olämpliga.

Mest läst senaste veckan