"I avgörande tider i USA:s historia har ett av de två partierna fungerat som vågbrytare mot dem som hotar vår grundlag".
Han lägger till att han har varit medlem i Demokraterna under stora delar av sitt liv. Vid partikonventet 2016, då Hillary Clinton utsågs till presidentkandidat, var Bloomberg en av de inbjudna talarna och då kallade han Trump för en "farlig demagog".
– Jag är en "New Yorker" och jag känner igen en bedragare när jag ser en, sade han.
Den nu 76-årige Bloomberg var dock medlem i Republikanerna när han valdes till staden New Yorks borgmästare 2001, kort efter terrordåden mot USA:s östkust. Han valdes om två gånger och satt på posten till 2013, men den sista mandatperioden som politiskt oberoende.
Bloomberg, som grundade mediebolaget med samma namn, är världens elfte rikaste man enligt tidskriften Forbes. Han är känd för att förespråka tuffa vapenlagar och har engagerat sig i kampen mot klimatpåverkande utsläpp.
Han fick utstå en del skämt när han 2013 försökte införa ett förbud för försäljning av stora (473 milliliter eller större) läskedrycker eller andra söta drycker. Allmänt sett brukar han beskrivas som progressiv eller liberal i sociala frågor. Han är till exempel för abort och samkönade äktenskap – men mer konservativ när det gäller ekonomi och utrikespolitik.
Bloomberg har i år avsatt minst 80 miljoner dollar för att hjälpa Demokraterna att ta över majoriteten i representanthuset vid mellanårsvalet till kongressen i november. Han ska även ha aviserat en satsning på 20 miljoner dollar för att stötta demokratiska senatorer.
I september sade han till tidningen The New York Times att han nu tror att enbart en kandidat från ett etablerat parti kan vinna ett presidentval och att om han skulle utmana Trump 2020 vore det som demokrat.
Fakta: Opinionsläget och mellanårsvalet
- Mellanårsvalet till kongressen äger rum den 6 november. Då ska alla 435 ledamöterna i representanthuset samt 33 av senatens 100 ledamöter väljas om. I dag har Republikanerna majoriteten i båda kamrarna, med 235 ledamöter i representanthuset och 51 i senaten.
- I nuläget uppger 48,1 procent av amerikanerna att de stödjer Demokraterna inför kongressvalet medan 40,8 procent ställer sig bakom Republikanerna, enligt en sammanställning av tio aktuella mätningar som Real Clear Politics låtit göra.
- Lokala frågor spelar dock stor roll för många väljare i kongressvalet, så hur det kommer att gå i höst är svårt att förutse. I nuläget anses Demokraterna ha 44 och Republikanerna 49 förhållandevis säkra platser i senaten. När det gäller sju platser står det och väger mellan partierna. Motsvarande siffror för representanthuset är 205 "säkra" demokratiska platser och 198 republikanska. I 32 fall står det och väger opinionsmässigt.
- Källa: Real Clear Politics (TT)