Parlamentet har debatterat namnbytet i en knapp vecka, och när det blev dags för omröstning sade 80 av de 120 ledamöterna ja. Det var precis vad som krävdes för att konstitutionen skulle kunna ändras så att landet kan byta namn till Nordmakedonien.

Makedonierna röstade för knappt tre veckor sedan med stor majoritet för ett namnbyte. Valdeltagandet var dock lågt, och för att bytet skulle gå igenom behövde en kvalificerad majoritet på två tredjedelar av parlamentsledamöterna ställa sig bakom premiärminister Zoran Zaevs linje, som regeringen hoppas ska förbättra relationen till Grekland. Namnbytet skulle efter många om och men kunna lösa en segdragen tvist med grannlandet, som säger sig ha rätt till namnet Makedonien.

För att ett namnbyte ska bli verklighet måste dock även det grekiska parlamentet rösta ja, och där är frågan fortfarande infekterad. Ett av regeringspartierna, högerpopulistiska Oberoende greker, har hotat att bryta sig loss om frågan går till parlamentarisk omröstning och utrikesminister Nikos Kotzias har avgått efter en dispyt kring namnavtalet.

Regeringen i Aten har länge blockerat makedonska försök att gå med i Nato och EU med hänvisning till bråket.