Minst 60 personer har dödats sedan paramilitära styrkor slog till mot proteströrelsen i Sudans huvudstad Khartum i måndags, uppger Centralkommittén för sudanesiska läkare som står demonstranterna nära.

Våldsamheterna, vilka är de värsta sedan landets president Omar al-Bashir avsattes efter månader av protester, ökade spänningarna mellan det militärråd som tagit makten och oppositionen som kräver ett demokratiskt val och ett civilt styre i landet.

"Sträcker ut en hand"

Förhandlingarna mellan parterna avbröts, men under onsdagen manade militären oppositionen att komma till förhandlingsbordet med löften om förutsättningslösa samtal.

– Vi i militärrådet sträcker ut en hand för fortsatta förhandlingar utan begränsningar, förutom vårt hemlands intressen, säger Abdel Fattah al-Burhan, ledare för militärrådet i ett tv-uttalande.

Militärjuntan uppger också att den tillsätter en oberoende utredning som snabbt och transparent ska ta reda på vad som hände och straffa de skyldiga.

Hundratals skadades i måndagens tillslag och antalet döda har stigit från runt 35 till 60, enligt läkarorganisationen. Militären har förnekat att styrkorna försökte upplösa sittprotesten utanför militärhögkvarteret. De hävdar att de försökte gripa in mot störande grupper i närheten och att våldet sedan spred sig.

Protesterna i Sudan

  • Omar al-Bashir styrde Sudan med järnhand i 30 år. I april avgick han efter månader av protester. Han ersattes av ett militärråd som tänker sitta kvar under en övergångsperiod.
  • Protestgrupperna som vill ha ett civilt styre har sittstrejkat utanför arméns högkvarter.
  • Militärrådet har vid flera tillfällen försökt få demonstranterna att avbryta sin sittstrejk och sluta blockera transportvägarna till Khartum. Under maj dödades fem personer och flera skadades i samband med protesterna.
  • Den 1 maj gav Afrikanska unionen (AU) militärrådet en tidsfrist på 60 dagar för att lämna över makten till en civil övergångsmyndighet och hotade med uteslutning om fristen inte hålls.
  • I slutet av maj bröt förhandlingarna mellan militärrådet och demonstranterna samman. Parterna hade kommit överens om att en treårig övergångsregering ska bli nästa steg och att den ska följas av fria demokratiska val. Stötestenen är vem som ska leda den, enligt oppositionen har militärrådet krävt två tredjedelars majoritet.
  • Efter att förhandlingarna strandat uppmanade proteströrelserna till storstrejk och utökade protester.