Två gånger har en grupp om cirka 200 laestadianer, från främst Skutnäs bönehus men också från Näs bönehus, samlats till möte i Kyrkostrands församlingshem. Uppfattningen är att gruppen består av människor som inte vill acceptera det liberaliseringsarbete som bedrivs i Skutnäs bönehus. De vänder sig bland annat mot att söndagsskolan numera är indelad enligt barnens ålder. De vill också att predikningarna ska vara bibeltrogna, gärna gammelbibliska.

En annan stötesten har varit årsmötets i Skutnäs bönehus beslut att inte låta en lekmannapredikant predika efter att han dömts till böter för offentlig uppmaning till brott. I en predikan i bönehuset har han sagt att olydiga barn måste agas.

Ordförande för Skutnäs bönehusförening, Krister Snellman, säger att de förändringar som gjorts har fört mycket gott med sig, men att det tyvärr finns personer som inte omfattar dem.

– Vår vilja är att vi alla ska vara tillsammans. Åt mig har de sagt att de inte vill bryta sig loss, utan bli kvar hos oss. Men det är klart, genom att samlas i Kyrkostrands församlingshem drar de sig ur vår verksamhet.

Han är övertygad om att Skutnäs bönehus valt rätt väg när folk numera får sjunga i kyrkans körer och söndagsskolan är indelad utgående från barnens ålder.

– Det finns ingen återvändo till det hårda klimat som rådde tidigare. Vi har inte ändrat vår kristendom, utan den lever vi ut som tidigare.

Hans syn på effekten av en eventuell splittring delas av LFF:s familjearbetare Kurt Hellstrand.

– Jag ser ingen större dramatik med att några bryter sig loss. Men jag förstår de som upplever förändringarna som svåra. Då söker de trygghet i det förgångna.

Han säger att han delar glädjen med många över den frihet som nu finns i Skutnäs bönehus.

Thomas Byggmästar är en av dem som pekas ut som en central person i ”utbrytargruppen”. Han säger att gruppen vågar stå för det som den gör. Han låter också förstå att det inte är bara en sak som lett till att man samlats på annan plats än i Skutnäs bönehus, utan det finns flera. Men han vill inte räkna upp vilka orsakerna är. Då det är känt att kärnan i gruppen som samlats i Kyrkostrand består av dem som företräder en fundamentalistisk tro, har många börjat oroa sig för en återgång till det gamla.

Inte minst de som i barndomen och ungdomen växte upp med en ständig känsla av skam, kontroll och hot om helvetets eldar, har uttryckt en uppriktig rädsla, men också vrede. Församlingsrådet i Pedersöre har, på förslag av kyrkoherde Hans Häggblom, beslutat att hyra ut församlingssalen i Kyrkostrand åt ”utbrytargruppen”. Medan kyrkoherde Max-Olav Lassila sa nej när den ville hyra församlingshemmet i Larsmo.

– Jag vill inte stöda utbrytarnas verksamhet eftersom jag försökt skapa ett gott samarbete med de etablerade bönehusföreningarna, säger Max-Olav Lassila.

Hans Häggblom resonerar annorlunda. Han anser att det är farligt att marginalisera människor. I stället ska man försöka hålla kvar kontakten till dem.

– Men klart att det är problematiskt. Jag vet inte hur mitt beslut ska tas; som ett ställningstagande eller inte. Jag har fått veta att det handlar mycket om att gruppen anser att man inte längre förkunnar Guds ord i Skutnäs bönehus.

Han har deltagit i en av ”utbrytargruppens” sammankomster och säger, utan att specificera desto närmare, att han inte till alla delar tyckte om det han hörde. I församlingsrådets beslut ingår att Hans Häggblom har fullmakt att bryta avtalet om ”utbrytargruppen” bryter mot lagen eller mot det som förväntas av den från kyrkans sida.