– Vi kan inte se någon annan faktor än klimatförändringen som skulle kunna förklara det här. Det vi ser går helt i linje med våra modelleringar och de klimatscenarier som finns för Europa, säger Berit Arheimer, forskningschef i hydrologi vid SMHI och ansvarig för den svenska delen av den studie om översvämningar i Europa som nu publiceras i tidskriften Nature.

Sammanlagt har 35 olika forskningsinstitut i Europa kombinerat sina observationer från nästan 4 000 mätstationer i Europa under perioden 1960–2010. Resultatet visar att den nordvästra delen av Europa har drabbats av fler och kraftigare översvämningar under mätperioden. I södra och östra Europa har det däremot blivit torrare.

– Det är olika processer som dominerar de högsta flödena i dessa tre olika regioner, säger Berit Arheimer.

Stora skillnader

I nordvästra Europa, som i forskarnas indelning sträcker sig från Island ner till Alperna, är det främst nederbörd som leder till översvämning. När luften blir varmare kan den innehålla mer vattenånga, som på grund av västvindarna faller ut som regn i dessa delar. I takt med att även marken blir fuktigare ökar då risken för översvämningar.

I Sydeuropa har klimatet i stället blivit torrare med mindre nederbörd. Dessutom har den kraftigare uppvärmningen lett till högre avdunstning från marken, vilket ytterligare minskar risken för översvämningar när det väl kommer regn.

–  Och den östra delen av Europa har ett mer snödominerat, kontinentalt klimat, där vattenflödena i huvudsak styrs av snötäcket. Värmen ger mindre snö och därmed mindre högflöden, säger Berit Arheim.