|

Urtida sköldpadda stor som en bil

Stupendemys geographicus levde för mellan fem och tio miljoner år sedan i dagens Sydamerika. Den vägde 1 145 kg och dess skal blev närmare tre meter långt. Längst fram på ryggskölden vid huvudet hade hannarna två hornliknande utväxter. Zoom
Foto: Illustration: Jaime Chirinos

Stupendemys geographicus levde för mellan fem och tio miljoner år sedan i dagens Sydamerika. Den vägde 1 145 kg och dess skal blev närmare tre meter långt. Längst fram på ryggskölden vid huvudet hade hannarna två hornliknande utväxter.

En vattenlevande sköldpadda som vägde över ett ton och vars ryggsköld var närmare tre meter lång. För fem miljoner år sedan tros detta djur ha varit en relativt vanlig syn i dagens Sydamerika. Men sin massiva storlek till trots, saknade den inte fiender.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

I dag är de tropiska delarna av Sydamerika bland de artrikaste platserna på jorden. Så tycks det även ha varit för mellan fem och tio miljoner år sedan, av fossilfynden att döma.

Många av djuren var påfallande stora. Bland de senaste fynden, som hittades i åtta miljoner år gamla avlagringar, finns resterna av en vattenlevande sköldpadda, Stupendemys geographicus, som tros ha vägt 1 145 kg.


Tydliga könsskillnader


"Ryggskölden hos en del Stupendemys blev nästan tre meter lång, vilket gör dem till en av, om inte den största sköldpaddan som någonsin har existerat", säger Marcelo Sánchez, chef för Paläontologisches Museum, Universität Zürich, i Schweiz, i ett pressmeddelande.

Annons
För inte så länge sedan hittade forskarna, däribland paleontologen Rodolfo Sánchez från Venezuela, ett fossil av denna art vars skal var närmare tre meter långt.
Foto: Jorge Carillo

För inte så länge sedan hittade forskarna, däribland paleontologen Rodolfo Sánchez från Venezuela, ett fossil av denna art vars skal var närmare tre meter långt.



Arten beskrevs redan på 1970-talet, men de senaste fynden har gett forskarna ny kunskap om det numera utdöda djuret. Bland annat tycks arten ha haft en tydlig könsdimorfism, det vill säga att hannarna och honorna såg olika ut. Forskningen, som redovisas i Science Advances, visar nämligen att hannarna, men inte honorna, hos Stupendemys hade två stycken horn längst fram på ryggskölden.


Stora fiender


Fyndet gjordes i ett ökenområde i vad som i dag är Venezuela, men som för åtta miljoner år sedan tros ha varit ett tropiskt, träskliknande, område som vibrerade av liv.

Trots sin storlek, tror forskarna inte att Stupendemys geographicus saknade fiender. Dess existens sammanfaller nämligen med Purussaurus, den största kajmanen som någonsin levat; ett krokodildjur som vägde drygt fem ton och som tros ha blivit över tio meter långt. Av allt att döma stod Stupendemys på dess meny, något de kraftiga bitmärken som upptäckts på vissa fossil tyder på.

Kommentarer

Tyck till!

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt ger vi dig möjligheten att kommentera och diskutera den här artikeln. Håll dig till ämnet och håll god ton. Vårda ditt språk och respektera andra skribenter och personer i artikeln. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer som vi bedömer som olämpliga.
|

Här är (några av) felen i Palmeutredningen

Sörjande människor kastade in blommor vid mordplatsen – något som kan ha varit negativt för utredningen. Arkivbild.
Foto: TT

Sörjande människor kastade in blommor vid mordplatsen – något som kan ha varit negativt för utredningen. Arkivbild.

Sveriges största mordgåta hade kanske kunnat lösas långt tidigare. Men flera misstag kan ha bidragit till att vi fortfarande inte vet vem som mördade statminister Olof Palme för snart 34 år sedan. Här listar Palmeexperten Gunnar Wall några exempel på sådant som gick fel.

Mest läst senaste veckan