Julia från Pedersöre vann skrivtävlingen "Text" – "Jag skriver för att överleva"

Julia Sjöbacka ser skrivandet som ett verktyg. Zoom
Foto: Jonas Brunnström

Julia Sjöbacka ser skrivandet som ett verktyg.

Med "Hopphjärtat i vårdarbete" vill Sjöbacka visa hur äldreomsorgen ser ut för de anställda – och hur unga kämpar för att orka.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Julia Sjöbacka ser skrivandet som ett verktyg. Ett verktyg som hjälper henne att överleva i en värld där det enda vi kan vara säkra på är osäkerheten. 

– Jag vacklar runt i livet, men när jag skriver får jag en chans att landa. Jag får vara mig själv och det blir lättare att andas.

Sjöbacka skriver varje dag. Och det har hon gjort sedan hon var sju år, då hennes första dagbok fick sina första meningar. Så när en vän påminde henne om tävlingen "Text" satte hon sig ner och skrev vad som skulle bli vinnarbidraget. 

Läs "Hopphjärtat i vårdarbete" av Julia Sjöbacka här.

Annons

Orden kom snabbt,
och på bara en eftermiddag hade Sjöbacka skrivit ner sitt bidrag med namnet "Hopphjärtat i vårdarbete". En personlig text med ett budskap som riktar sig till oss andra. Vi som inte hör till yrkesgruppen vårdarbetare. 

– Jag ville att de utanför vården skulle få höra om vår arbetssituation, med den konstanta stressen och unga som inte orkar arbeta inom äldreomsorgen. Jag ville visa hur det är och hur ohållbar situationen är. 

Hopphjärtat i Julia Sjöbackas text syftar på både det stressiga och det hoppfulla i vårdyrket.
Foto: Jonas Brunnström

Hopphjärtat i Julia Sjöbackas text syftar på både det stressiga och det hoppfulla i vårdyrket.


Som en förlängning av texten berättar Sjöbacka om unga vårdarbetare som snabbt slutar arbeta. De orkar inte, och skolar därför om sig till yrken där lönebeskedet bättre motsvarar arbetsuppgifterna.

Endast några få år inne i yrket har Sjöbacka skolat in många andra unga personer. Och med den erfarenheten vittnar hon om den onda cirkeln som skapats inom äldreomsorgen.

– Ibland ringer de från jobbet bara några minuter innan ett skift ska börja och frågar om jag kan hoppa in. Så stor är personalbristen. Och det blir inte bättre av att personalen hela tiden byts ut när unga inte orkar vara kvar. 


Med coronan kom ännu en stressfaktor. För vad händer om smittan tar sig in på äldreboendet? Osäkerheten och rädslan gjorde en redan stressad situation nästan outhärdlig. Addera sedan kraven från samhället som unga lever i och du får en summa av många unga hopphjärtan. 

 – Jag skriver för att överleva i ett prestationssamhälle där framtiden ser hopplös ut. När ska till exempel klimatet tas på allvar? Är det vi som också måste lösa den problematiken? 

Varför hopphjärtat? 

– För att hjärtat hoppar lite extra hos vårdarbetare. Men också för att jag hoppas att det ska bli bättre. Vårdyrket är fyllt med fina människor och jag tycker om att vårda. Om yrket någon gång får bättre lön och rykte, kanske unga orkar stanna kvar och personalbristen får ett slut.

Läs "Hopphjärtat i vårdarbete" av Julia Sjöbacka här.

Julia Sjöbacka

  • Ålder: 21 år.
  • Från: Pedersöre.
  • Bor i: Pedersöre.
  • Arbetar som: Vårdarbetare inom äldreomsorgen i Jakobstad.
  • På fritiden: Skriver varje dag och tycker om att läsa.
  • Hoppas på: Mindre press och stress för unga.
 

Skrivtävlingen "Text"

  • För unga i Österbotten som är mellan 13 och 24 år.
  • Tema: Prestationskrav.
  • Texttyp: Fri text, novell, dikt, essä, debattinlägg eller låttext.
  • Tävlingstid: 17.4.2020–10.9.2020.
  • Första pris: Iphone 11 + en till som lottades ut bland alla tävlingsdeltagare.
  • Andra pris: Bokpaket från Förlaget.
  • Arrangörer: Vasabladet, Österbottens Tidning, Syd-Österbotten, Förlaget, Svenska kulturfonden, SÖU, Söfuk, Centret för Livslångt Lärande, Läsambassadörerna och Unga Scenkompaniet.
 

Visa fler
Kommentarer

Tyck till!

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt ger vi dig möjligheten att kommentera och diskutera den här artikeln. Håll dig till ämnet och håll god ton. Vårda ditt språk och respektera andra skribenter och personer i artikeln. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer som vi bedömer som olämpliga.

Företagarpar lät bygga gemensam hall – "Kanske jag kan sälja däck till frisörkunder"

Karl-Johan, Joakim, Johan och Maria Lasén är alla delägare i den nya och 470 kvadratmeter stora fastigheten. Förutom Johans och Marias företag hyr Karl-Johan en del för skogsbruk. Joakim är studerande, men tyckte hallen var en bra framtida investering.
Foto: Jonas Brunnström

Karl-Johan, Joakim, Johan och Maria Lasén är alla delägare i den nya och 470 kvadratmeter stora fastigheten. Förutom Johans och Marias företag hyr Karl-Johan en del för skogsbruk. Joakim är studerande, men tyckte hallen var en bra framtida investering.

En klipper hår – en annan gräs. I den nya företagshallen i Lillby samsas Maria Laséns hår- och kosmetologsalong med maken Johan Laséns serviceföretag.

Vill du läsa hela artikeln?

Obegränsad tillgång till webbnyheter och e-tidningen.

1 månad för 1 €

Mest läst senaste veckan