|

SVT om Melodifestivalens tittarsuccé: Sensationellt

Årets final av Melodifestivalen lockade 3,6 miljoner tittare. Zoom
Foto: Henrik Montgomery/TT

Årets final av Melodifestivalen lockade 3,6 miljoner tittare.

Statistiken talar sitt tydliga språk: När krogarna håller stängt och nattlivet är satt på paus återtar Melodifestivalen sin status som lägerelds-tv.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

I lördags hölls finalen av årets coronaanpassade Melodifestival – utan publik i Annexet i Stockholm, men med desto fler tittare bänkade framför tv-skärmarna.

För trenden som skönjdes efter den första deltävlingen har hållit i sig – såväl för linjär-tv som för SVT Play, berättar Anton Glanzelius, programbeställare för underhållning, evenemang och livsstil på SVT.

– Finalen hade 3, 6 miljoner tittare, vilket är sensationellt i ett land med tio miljoner invånare. Det innebär att det här var den bästa finalen sedan 2017. Vad gäller tittandet på SVT Play har det aldrig tidigare varit högre än i år.


"Ska inte vara för statisk"

Annons

På grund av coronaläget skilde sig dock årets upplaga av Melodifestivalen markant från tidigare versioner. Artisterna och programledarna möttes inte – som under tidigare års tävlingar – av en schlagerentusiastisk publik i tusental – utan fick i stället nöja sig med att uppträda inför tomma läktare, ackompanjerade av förinspelade applåder.

Att genomföra ett evenemang av Melodifestivalens magnitud i pandemitider har förvisso inneburit ett antal utmaningar – men även lett till viktiga lärdomar, enligt Anton Glanzelius.

– Det som kanske är mest tydligt är vikten av att alltid försöka variera och överraska – och det ska vi försöka anamma även i framtiden, så att deltävlingarna ser lite olika ut. Tanken är ju att Melodifestivalen är till för alla – att alla ska hitta något. Det vi har lärt oss är att stommen utgörs av själva låttävlingen – men att det gäller att inte vara för statisk kring det övriga.

En del av svaret till att så många tittare valde att bänka sig framför Melodifestivalen just i år kan också förklaras med den pågående pandemin, säger Anton Glanzelius.

– Det finns ett behov av att samlas kring något som inte handlar om den kris vi alla upplever. En plats där man kan få en stunds vila och ett slags kollektiv andhämtning. Dessutom hade vi i år ett av de bredaste startfälten, där artisterna gick man ur huse eftersom de längtade efter att möta publiken.

Melodifestivalen lockade tv-publiken

  • Totalt 3,6 miljoner bänkade sig framför årets final av Melodifestivalen.
  • Den inledande deltävlingen sågs av 3 242 000 tittare, vilket var nästan 400 000 fler tittare än föregående år.
  • Vinnaren av tävlingen är Tusse Chiza med låten "Voices".
 

Svårt sia om framtiden


Den 18 maj väntar semifinalen i Eurovision Song Contest i Rotterdam för årets vinnare Tusse Chiza – ett evenemang som, precis som Melodifestivalen, omgärdas av rigorösa coronarestriktioner. Men att under pågående pandemi redan nu sia om hur nästa års svenska tävling kommer att se ut är svårt, enligt Anton Glanzelius.

– Helt ärligt – då vi inte vet hur nästa år kommer att se ut på grund av pandemin, så kan man säga att allt är uppe på bordet. Varje år diskuterar vi grundstrukturen – men nu diskuterar vi mer, säger han och fortsätter:

– Hur ser det ut om vi nästa år inte får ha en enda person i studion? Vad händer om vi får vara 50, 500 – eller 16 000 i publiken? Så mycket av arbetet handlar om att ha flera olika festivaler redo när det väl är dags.

Visa fler
Kommentarer

Tyck till!

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt ger vi dig möjligheten att kommentera och diskutera den här artikeln. Håll dig till ämnet och håll god ton. Vårda ditt språk och respektera andra skribenter och personer i artikeln. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer som vi bedömer som olämpliga.
|

Unga mår skit – och vill förmedla budskapet att det är okej att göra det

Kursansvariga Ida-Maria Rak med eleverna (övre raden) Laura Nyman, Julia Häggman, Olivia Käldström och Hanna Grankvist. På nedre raden Vieno Toivanen, Alva Norrgård, Wilma Inborr och Celina Roos.
Foto: Pär Jonasson

Kursansvariga Ida-Maria Rak med eleverna (övre raden) Laura Nyman, Julia Häggman, Olivia Käldström och Hanna Grankvist. På nedre raden Vieno Toivanen, Alva Norrgård, Wilma Inborr och Celina Roos.

"Alla mår skit" är en serie kortfilmer om problem som rör ungdomar av i dag. För idé och genomförande står elever vid Wavainstitutet som det här läsåret har gått kursen Crossover.

Vill du läsa hela artikeln?

Obegränsad tillgång till webbnyheter och e-tidningen.

1 månad för 1 €

Mest läst senaste veckan