|

Handelshinder efter brexit start för våldsvåg på Nordirland – politiker i krismöte

Nationalister och lojalister drabbar samman vid den så kallade fredsmuren i västra Belfast, Nordirland. Zoom
Foto: Peter Morrison/AP/TT

Nationalister och lojalister drabbar samman vid den så kallade fredsmuren i västra Belfast, Nordirland.

Sten och brandbomber far i luften, nära 50 poliser har skadats och en buss stuckits i brand. Nordirlands politiska ledare fördömer i skarpa ordalag våldet, efter en sjätte natt av kravaller i Belfast.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

– Det här måste få ett slut, innan någon dödas eller skadas allvarligt, säger Irlands utrikesminister Simon Coveney till public servicekanalen RTÉ.

Hans premiärminister Micheál Martin fördömer våldet och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson säger sig vara djupt oroad.

"Meningsskiljaktigheter löser man med dialog, inte med våld eller kriminalitet", skriver Johnson på Twitter.

Representanter för de stora partierna, irländska vänsternationalistiska Sinn Féin och det brittisktrogna nationalkonservativa unionistpartiet DUP, verkar hålla med.

Annons
"Det finns inget rättfärdigande för våldet. Det är fel och måste få ett slut", twittrar Nordirlands förstaminister, DUP-ledaren Arlene Foster.


Samlas för möte


Foster och partiledare för de övriga partier som sitter i regionparlamentet Stormont, höll på torsdagen ett krismöte. Efteråt gjorde de ett gemensamt uttalande där de fördömde oroligheterna som "fullkomligt oacceptabla".

"Förstörelse, våld och hot om våld är fullkomligt oacceptabelt och oförsvarligt, oavsett vilken oro som må finnas i samhället".

Kort därefter skulle Stormont, vars ledamöter avbrutit sin påskledighet, samlas.

Våldsamheterna har skakat Nordirland den senaste veckan. Många har skadats när demonstranter bränt bilar och kastat brandbomber.

En kapad buss brinner på Shankill Road i västra Belfast i Nordirland sedan brittisktrogna lojalister satt eld på den.
Foto: Peter Morrison/AP/TT

En kapad buss brinner på Shankill Road i västra Belfast i Nordirland sedan brittisktrogna lojalister satt eld på den.



Växande frustration


Bara under natten till torsdagen skadades minst sju poliser i oroligheterna utöver de 41 som skadats tidigare. Våldsamheterna rapporteras ha börjat med att upploppsmakare runt Shankill Road, i ett brittisktroget område av Belfast, kapade och satte eld på en dubbeldäckarbuss och kastade sten mot polis. Senare kastade grupper på olika sidor om en av Belfasts så kallade fredsmurar tegelstenar och brandbomber på varandra.

På den ena sidan fanns i huvudsak katolska nationalister, den grupp som vill att Nordirland ska förenas med Irland. På den andra sidan stod unionister, som vill stanna i Storbritannien och som i huvudsak är protestanter. Konflikten i Nordirland har stått mellan dessa parter i decennier.

– Det här är scener vi inte sett i Nordirland på mycket lång tid och som många människor trodde var förpassade till historien. Nu krävs en kollektiv insats för att minska spänningarna, säger Simon Coveney.


Fördömer våldet


Våldsvågen kommer sedan brittisktrogna luftat växande frustration mot de handelshinder som råder mellan Nordirland och Storbritannien efter brexit.

Dessutom har ilska mot polisen blossat upp eftersom inget åtal väckts mot partiet Sinn Féin för brott mot covid-19-restriktioner i samband med en stor begravning i fjol av den kände IRA-medlemmen Bobby Storey. Beslutet har fått Sinn Féins politiska motståndare DUP att kräva den regionala polischefens avgång.

Sinn Féin anklagar i sin tur DUP för att spä på spänningarna med sitt starka motstånd mot de nya handelsreglerna och kraven på polischefens avgång.

De senaste nätternas våldsamheter fördöms dock av båda sidor. Framför allt påpekar man att kapningen av bussen och en attack mot en fotograf på tidningen Belfast Telegraph är oacceptabla handlingar.

En del av våldsamheterna uppges har kopplingar till kriminella, enligt den nordirländska polisen.

Stadens anställda städar upp efter nattens oroligheter. Här är det en buss som stuckits i brand, som forslas bort från Shankill Road i Belfast.
Foto: Paul Faith/AFP/Lehtikuva

Stadens anställda städar upp efter nattens oroligheter. Här är det en buss som stuckits i brand, som forslas bort från Shankill Road i Belfast.


Det oroliga Nordirland

  • Nordirland exploderade i slutet av 1960-talet i upplopp och våldsamheter mellan Londontrogna unionister och Irlandsvänliga republikaner. På båda sidor fanns militanta rörelser som använde sig av mord och bombdåd. Över 3 600 personer har dödats och tiotusentals har skadats i konflikten.
  • I det så kallade Långfredagsavtalet 1998 enades de olika politiska grupperna samt Storbritanniens och Irlands regeringar om förhållandena för en maktdelning. Avtalet innebär bland annat att gränsen ska hållas öppen och att invånarna i nord fritt får välja om de vill vara irländska eller brittiska medborgare eller både och. Nordirland har samtidigt rätt att bryta sig ut och ansluta sig till republiken Irland, om det godkänns i folkomröstningar på båda sidor om gränsen.
  • Sedan 2007 har Nordirland under långa perioder haft ett fungerande provinsstyre. Från 2015 styrdes Nordirland enbart av DUP och Sinn Féin, men i början av 2017 föll regeringen, då Sinn Féin hoppade av samstyret. Efter tre års dödläge lyckades parterna enas om maktdelningen och i januari kunde regionparlamentet Stormont samlas igen.
  • Problemen att komma överens har skuggats av förhandlingarna om Storbritanniens utträde ur EU, där frågan om hur gränsen mellan Nordirland och Irland ska se ut tillhör de som har varit svårast att lösa. Konsekvenserna av brexit är fortsatt svåra att hantera lokalpolitiskt.
 

Visa fler
Kommentarer

Tyck till!

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt ger vi dig möjligheten att kommentera och diskutera den här artikeln. Håll dig till ämnet och håll god ton. Vårda ditt språk och respektera andra skribenter och personer i artikeln. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer som vi bedömer som olämpliga.
|

Halverad EU-import från Storbritannien

Ett fraktfartyg lastar i Southampton.
Foto: Steve Parsons/AP/TT

Ett fraktfartyg lastar i Southampton.

Som en konsekvens av brexit nästan halverades EU:s samlade import från Storbritannien under januari–februari jämfört med samma månader i fjol, visar siffror från EU:s statistikorgan Eurostat.

Vill du läsa hela artikeln?

Obegränsad tillgång till webbnyheter och e-tidningen.

1 månad för 1 €

Mest läst senaste veckan