En helt vanlig dag förra veckan behövdes en eleffekt på 7 000–8 000 megawatt för att hålla Finland snurrande. Samtidigt kunde vi mitt på dagen ha en produktion på 9 000 megawatt. Överproduktion betyder vanligtvis lägre timpris, så kallat spotpris, särskilt som andra länder har en överproduktion samtidigt (till exempel Sverige).

Därför finns det plötsligt skäl att strypa energiproduktionen. Och det går till viss del, säger Juhani Hyvärinen, professor i kärnkraftsteknik vid LUT-universitetet i Villmanstrand.

– Med nya Olkiluoto 3 går det ganska smidigt att dra ner på effekten. Äldre kärnkraftverk är inte lika snabba på det.

Olkiluoto 3 är så modernt att det kan regleras, och på så sätt spara bränsle när elen är billig.

Egentligen är kärnkraftverk byggda för att ge full effekt hela tiden. De utgör vår så kallade baskraft. Men Olkiluoto 3 kan exempelvis halvera effekten, från 1 600 megawatt, på en timme.

"I helgen hade vi till och med några timmar med negativt elpris."

Juhani Hyvärinen

LUT-universitetet

Ungefär så gjorde man förra onsdagen då effekten ströps till omkring 1 000 megawatt för att det var så olönsamt att sälja el.

– I helgen hade vi till och med några timmar med negativt elpris, säger Juhani Hyvärinen.

Juhani Hyvärinen, professor i kärnkraftsteknik, säger att storskalig energilagring är det enda som kan stabilisera de studsande elpriserna igen.

Varför är det så här? Så sent som i vintras talades det ju om elkris?

Flera faktorer inverkar, och framför allt behövs mindre el till uppvärmning, samtidigt som vårflödet är som störst i våra älvar.

– Normalt används vattenkraften som reglerkraft men det går inte lika bra när flödet är som störst.

Hyvärinen konstaterar att vattenkraften står för 1 500–2 000 megawatt nu.

Med fullt i vattendragen blir det svårt att reglera effekten i vattenkraften.

"Normalt används vattenkraften som reglerkraft men det går inte lika bra nu när flödet är som störst."

Juhani Hyvärinen

professor

Vindkraften är nästa problem. Våren för med sig friska vindar, vilket innebär att vi ofta fått åtminstone hälften av vår installerade vindkraftskapacitet på 5 500 megawatt. Och när vattenkraften inte kan dras ner för att "klippa" i elproduktionen skapas produktionstopparna som är helt onödiga nu.

Alltmer utbyggd vindkraft är en förklaring till vårt varierande elpris.

Ett större kraftverk finns i Jakobstad, det brukat gå på sparlåga vid tider av billig el.

Övrig reglerbar produktion, som den industriella och den från värmekraftverk, stryps givetvis redan så mycket det går.

Därmed måste kärnkraften regleras. Och det skedde alltså tidigt på onsdagsmorgonen. Sedan Olkiluoto 3 togs i bruk på riktigt i våras har vi en kärnkraftseffekt på över 4 000 megawatt från våra fem reaktorer. I flera veckor har de två mindre reaktorerna, Olkiluoto 1 och 2, varvat årligt underhåll, bland annat byte av bränsle.

Här ser vi nya Olkiluoto 3-reaktorn samt de två äldre, ettan och tvåan.

Vår överproduktion var så stor i Finland förra veckan att Industrins Kraft såg sig tvungna att strypa reaktor 3 trots att reaktor 2 var ur bruk. Just då gav vår kärnkraft under 3 000 megawatt, alltså på nivån innan vi tog i bruk reaktor 3.

– Det sker med hjälp av styrstavarna som kan skjutas in halvvägs. Det här gör också att man kan spara på bränslet.

"Det är inte bra för någon att ha så här extremt låga priser."

Juhani Hyvärinen

Juhani Hyvärinen tror att de extremt låga elpriserna är det nya normala. Eller snarare handlar det om enorma variationer.

– Det är inte bra för någon att ha så här extremt låga priser. Det är inte lönsamt att producera el. Men det kommer att vara så här, också i framtiden. Det finns ju planer på att bygga ut vindkraften kraftigt. Det betyder kraftiga variationer i elpriset också framöver.

Gruvan i Pyhäsalmi är över 1 400 meter djup. Den vill EPV vattenfylla.

Elektrifieringen av samhället kommer, så elförbrukningen ökar. Men då produktionen blir mer slumpartad krävs energilagring.

– Det enda som fungerar i stor skala är pumpkraftverk. När elen är billig pumpas vatten upp till övre dammar och när elen är dyr släpps det ner. Det är den enda teknik vi har som kan lagra flera tusen megawatts effekt.

Ett exempel är det som Vasaägda EPV vill bygga i Europas djupaste gruva i Pyhäsalmi. Det projektet skrev vi om i vintras.